Hungriga och trötta kommer barnen hem från skolan. En del med många läxor, andra med knappast några alls. Varje lärare bestämmer själv hur undervisningen ska läggas upp. Det finns inga klara riktlinjer eller regler för hur det ska vara. Men enligt den forskning som finns om läxor är det viktigt hur läxan är utformad.

– Det är bättre att ge fler och korta läxor än en enstaka lång, och i yngre åldrar bör man enligt den forskning som finns vara ganska sparsam med läxor, säger Peter Wall, forskare i pedagogiskt arbete på Karlstads universitet.

”Det är tårar därhemma”

Läxor bör också enligt forskare vara utformade så att att man inte ska behöva någon vuxens hjälp, men så är det sällan i verkligheten. Ofta handlar läxan om att räkna matte, göra uppgifter i grammatik och plugga glosor.

– De som hör av sig till mig har läxor som de inte klarar av själva. Det är tårar därhemma. Man förstår inte, man vet inte hur det ska lösas, säger Pernilla Alm, lärare, läxmotståndare och författare. Förra året kom hon ut med boken:

”Läxfritt – för en likvärdig skola” där hon konstaterar att läxor skapar stor stress bland unga.

Men Peter Wall som för några år sedan fick i uppdrag av Karlstads kommun att sammanställa befintlig läxforskning håller inte riktigt med.

– Om vi ska sammanfatta läxforskningen, kan vi säga att de flesta studier visar att läxor trots allt är positiva, även om det också finns vissa studier som visar på ett negativt samband, säger han.