När Julia Olsson sökte hjälp på Centrum för ätstörningar i Karlstad 2010 visste inte vårdpersonalen vad ortorexi var.

– Efter några samtal på ätstörningsenheten så ifrågasatte jag, kan inte det här vara ortorexi? Jag tyckte inte att jag hörde hemma i anorexi-facket och ingen av testerna de gjorde på mig visade på anorexi. Men när jag frågade den frågan, om det kunde vara ortorexi, så visste de inte vad ortorexi var, säger Julia.

Behövs mer kunskap

Ortorexi, en fixering vid träning och hälsosam kost, är i dag ingen medicinsk diagnos. Det finns alltså ingen diagnoskod, men det finns patienter. I Värmland tar ätstörningsenheten på Centralsjukhuset emot en handfull personer med den här typen av problem varje år, och man tror sig se att det ökar.

– Att vi inte visste vad ortorexi var kanske inte stämmer helt, men att vi inte har full kunskap om ortorexi – så är det absolut. Det är ett område där vi behöver skaffa oss mer kunskap, och så tänker jag att det är för fler verksamheter inom hälso- och sjukvården. Men också i samhället i stort, inom elevhälsovården och olika idrottsföreningar, säger Carolyn Isaksson, verksamhetschef på Centrum för ätstörningar på Centralsjukhuset.

Spark i baken

Julia Olsson blev hjälpt på ätstörningsenheten och är tacksam för det, men säger samtidigt att hon blev frisk tack vare sin egen starka vilja. Hon menar att det är dags för vården att öppna ögonen för ortorexi.

– En spark i baken så att vården lär sig. Kanske en utbildning, någonting så att de VET när de får in en ortorektiker. Inte ge behandling som de gör på övriga ätstörningspatienter, säger hon.

Verksamhetschefen Carolyn Isaksson menar att det finns en större medvetenhet om ortorexi på ätstörningsenheten i dag än för fem år sedan.

Hur jobbar ni framåt med det här?

– Vi jobbar hela tiden med kompetensutveckling och vi tittar särskilt på de områden där vi märker att vi brister, saknar kunskap. Vi har alltid nya utvecklingsområden på gång, säger Isaksson.