Idag hölls en konferens om hur bland annat vårdpersonal ska arbeta för att bemöta dem.
Bita Eshraghi arbetar som ST-läkare på Kvinnokliniken på Södersjukhuset i Stockholm och är aktiv inom Amelmottagningen, där de tar emot könsstympade kvinnor. Första gången hon såg ett stympat kvinnligt könsorgan reagerade hon starkt, även om hon hade blivit väl förberedd av sin handledare på vad som komma skulle.
– Det är chockerande. Det är barbariskt och det är mot mänskliga rättigheter och barns rättigheter. Det är väldigt jobbigt att se det här de första gångerna, säger hon.
Det finns ett kunskapshål inom bland annat hälso- och sjukvården och elevhälsan i Värmland när det gäller kvinnlig könsstympning, därför har länsstyrelsen kallat till konferens på Karlstad CCC idag. Syftet är att sprida kunskap så att de kvinnor som söker sig till vården ska känna sig trygga.
Olagligt
Kvinnlig könsstympning är olagligt i Sverige och innebär att man helt eller delvis tar bort kvinnans yttre könsorgan.
– Det kan handla om att man tar bort hela eller delar av klitoris eller klitoriskappan, men även delar av de inre och yttre blygdläpparna, berättar Bita Eshraghi.
– Sedan finns det en kategori som heter faraonisk könsstympning där man, efter att ha tagit bort blygdläpparna och delar av klitoris, syr igen och endast lämnar ett litet hål kvar.
Tusentals drabbade
Enligt socialstyrelsens uppskattning kan närmare 38 000 flickor och kvinnor som lever i Sverige ha varit utsatta för någon typ av könsstympning. Länsstyrelsen uppskattar att 1 000 av dem kan finnas i Värmland. Det kirugiska ingreppet utförs vanligtvis när flickan är 0-9 år, men konsekvenserna får många leva med resten av livet.
– Det här är helt förödande. Det orsakar psykosociala och psykosexuella problem, men också gynekologiska besvär som menstruella smärtor, kroniska urinvägsinfektioner, samlagssmärtor, infertilitet med tanke på att man inte kan ha något penetrerande sex, slidkramp, cystor över klitoris, nervknutor.
Listan kan göras lång. Enligt Bita Eshraghi utförs ingreppet dels av estetiska skäl, men också av hygieniska, för att det kvinnliga könsorganet anses vara smutsigt.
Del av normen
– Det är viktigt att påpeka att det här är en tradition som har levt länge, man gör det i välvilja. Det handlar egentligen om social acceptans. Mammor, mormödrar, mostrar och pappor som är för det här gör det för att deras flicka ska vara en del av samhället – en del av normen.
260 personer inom bland annat vården i Värmland har anmält sig till de två konferensdagarna som anordnas av länsstyrelsen, Landstinget i Värmland och Karlstads kommun. Bita Eshraghi har två tips till dem som undrar hur de ska göra för att bemöta könsstympade kvinnor som söker sig till vården. Det första är att ge sig ut på nätet och ta del av det utbildningsmaterial och informationsfilmer som finns. Det andra tipset är egentligen samma som det första.
– Man ska besitta så mycket kunskap så att man känner sig trygg med kvinnorna. De känner direkt om det är första gången du ser ett stympat underliv och om du inte besitter rätt kunskap. Det kan få kvinnan att känna sig olustig och obekväm med situationen och kanske kommer de aldrig att kunna komma tillbaka, säger Bita Eshraghi.