Stormande hav, djungeläventyr, möten med vilda djur och spännande människor har präglat Henrik Jönssons liv de senaste två åren.
Äventyret började i juli 2013. Tillsammans med sin bror Robert Jönsson och en kompis kastade han loss och seglade över Atlanten i Arkona 2, en 36 fots segelbåt. Deras seglarvana var ytterst begränsad, men äventyrslusten övervann allt.
Tillsammans med en växlande besättning tog sig Henrik runt jordklotet och i somras mönstrade han av i Sydafrika. Men inte för att åka hem. Utan för att påbörja nästa äventyr, en motorcykelresa genom Afrika. Just nu befinner han sig i staden Chimoio i Mozambique där han tillfälligt jobbar på ett vattenkraftverk tillsammans med sin bror. Han beskriver ett fattigt land men idel glada människor.
– Det finns inte så mycket. Inga TV-apparater eller datorer, men de är glada så länge de har mat på bordet och är friska.
Henrik Jönsson har dokumenterat sin segling med Arkona2 och afrikaresan i bild och text på två bloggar som du kommer till om du klickar på länkarna.
I sina texter reflekterar han också en del över situationen i världen. Så här skriver han om Afrika: ”Trots brist på materiell konsumtion och lyckopiller så ser jag nog fler hälsosamma leenden här än i Sverige. Problemet är att ett outvecklat land så som t.ex. Mozambique hamnar lite i kläm mellan två världar. Västerländska länder och företag kommer ner hit, roffar åt sig naturresurser och gör lokal business och forslar ut pengarna, det stannar alltså inte kvar någon ansenlig mängd pengar i landet. Samtidigt tvingar västvärlden på landet västerländska traditioner, levnadssätt och konsumtionsvanor, trots att det inte finns pengar till det. Som pricken över i:et så dras de flesta afrikanska länder med kraftig korruption. Detta skapar ju naturligtvis en än sämre levnadssituation för den lokala befolkningen eftersom de nu lämnat bondgårdar och traditionellt levnadssätt som funkade, till att vara beroende av pengar som inte finns för att köpa mat m.m. som naturligtvis leder till hemlöshet, kriminalitet och ruffiga städer där det är en otrygg stämning”.
– Nu är jag själv en del av detta, säger Henrik Jönsson och tar sin nyfunne vän Josef i byn som exempel. Josef och han jobbar på samma arbetsplats, Josef tjänar 25 kronor om dagen, medan Henrik får 2500 kronor.
– Jag köpte julmiddag åt hans familj och han fick en månadslön av mig. Då blev han så glad att han inte visste vad han skulle göra, berättar Henrik.
Är du aldrig rädd när du reser ensam i Afrika?
– Jo, det är man ju. Men det beror mest på att man själv sätter sig i situationer. Jag skulle åka genom en öken i Botswana helt själv och hamnade i jättelös sand med min tunga motorcykel. Då blir man ju lite nervös och tänker, vad har jag gett mig in på?
Vilken är din starkaste upplevelse så här långt?
– Det är ju roligt att utmana sig själv, så så sett har ju det varit det roligaste. Söderhavet med alla atoller som Bikiniatollen och dykningen där var ju oerhört häftig.
Kraschade med motorcykeln
Henriks Afrikaresa kunde ha fått ett drastiskt slut i höstas då han kraschade med motorcykeln och hamnade på sjukhus.
Han hade tur i oturen och klarade sig med ett brutet nyckelben. På sin reseblogg illustrerar han olyckan med röntgenplåtar före och efter operationen. Trots flera motgångar och prövningar har han aldrig gett upp och snart bär det av vidare norr ut för nästa utmaning.
– Jag ska försöka bestiga Kilimanjaro, om jag orkar. Jag måste nog träna lite först, skrattar Henrik. Sedan blir det Uganda, Kenya, Etiopien, Sudan och Egypten, tror jag.
Efter Afrika är planen att fortsätta upp genom Europa på motorcykel. I slutet av sommaren räknar Henrik Jönsson med att komma hem till Karlstad. Frågan är hur man ställer om till ett vanligt liv efter tre års äventyr?
– Det kanske blir lite små äventyr, men det ska bli skönt att inte gå så extremt, som att segla jorden runt och korsa Afrika med en gammal motorcykel. Utan lite mindre kanske, säger Henrik Jönsson.
