Jonas Wangsten i Grums är småskalig äggproducent och en av dem som var med och kläckte idén till Lokal andelsmat i Värmland. Systemet går ut på att man som konsument antingen träffar avtal om att köpa en viss mängd livsmedel av en viss bonde eller att man köper överskottet. Det centrala är att all handel sker utan mellanhänder.

– Vi har ju ett svenskt jordbruk i dag som har väldigt dålig lönsamhet. Speciellt dålig är lönsamheten om man är en liten producent. Det här är ett sätt för matproducenten att få betydligt mer betalt för det man producerar eftersom vi tagit bort alla mellanled, säger Jonas Wangsten.

– Sedan är det också ett väldigt bra sätt för konsumenten att se hur maten man äter har det när den växte eller levde. Och då behöver vi inte så mycket märkningar så som EU-ekologiskt, Krav eller sådant. Åker man ut till bonden så märker man att här är det bra. Och så känner man bonden.

För Jonas Wangstens del innebär handeln utan mellanhänder att han som producent kan ta tre kronor för varje ägg som hans hönor värper. Som bäst skulle han få en krona och femtio öre om han gick via dagligvaruhandeln. Men det handlar trots allt inte bara om pengar.

– Den nästan största vinsten är att vi får en helt annan förståelse för hur maten produceras och vilken mat som är i säsong. Vi kan inte förlita oss på att köpa importerad mat i den utsträckning vi gör i dag. Sverige har en självförsörjningsgrad på ungefär femtio procent när det gäller livsmedel. Det är inte bra, säger han.

Sedan Lokal andelsmat lanserades i Ransbysätter, öster om Lysvik, i vintras har intresset växt enormt. Då var två producenter inne i systemet. I dag är de ett femtiotal. Och fler producenter och konsumenter kommer hela tiden till.

– Jag tycker nog att om man tittar på den facebook-grupp som vi startade i somras så är intresset väldigt stort. Jag får förfrågningar om hjälp med att hitta matproducenter var och varannan dag, säger Jonas Wangsten.