De värmländska högstadieflickornas studieresultat är i genomsnitt nio procent bättre än pojkarnas. Ändå är det så att det är pojkarna som till sist står högst upp på karriärstegen.

- Det är ett problem såtillvida att det inte fullt ut lönar sig att plugga. Samtidigt som flickorna lägger manken till och jobbar hårt vistas pojkarna på annat håll. De bygger nätverk och kontakter som de kan använda när de ska avancera medan flickorna inte har den typen av nätverk, säger Marie Nordberg som är docent i genusvetenskap på Karlstads universitet.

Måste vara duktigare

2011 hade de värmländska högstadiepojkarna ett genomsnittligt meritvärde på 198 poäng. Flickornas var 219.

- De måste ju vara duktigare för att nå de positioner som finns i samhället. Det gäller också elever med utlandsfödda föräldrar, de presterar också bättre i skolan, säger Marie Nordberg och fortsätter.

- Vi lever efter en manlig norm där män når toppen även om de inte presterar så bra i skolan.

Marie Nordberg menar att samhällsnormen, trots många års jämställdhetsarbete, är manlig. Och att den kvinna som vill nå toppen måste spela på männens villkor.

- De kvinnor som når toppen gör ofta det genom att gå in i de modeller som premierats sedan länge.

Studieflit kan belönas

Men allt är inte nattsvart. Det finns områden där studieflit belönas.

- I de professionsutbildningar som finns måste man ha betyg och en viss utbildning för att kunna nå de professionerna. Det gör ju att flickor i dag har gått in i de professionerna och utgör en större andel av de antagna. Det kommer att utexamineras fler flickor i de yrkena och pojkarna blir en mindre del i dem, säger Marie Nordberg.