Det var bara några dagar in på det nya 2010 som förbipasserade reagerade på den brinnande bilen som stod fullt synlig på viadukten. När elden hade släckts gjorde polisen ett makabert fynd i bakluckan på den röda Volvo S60:n. Lars Hamrén var chef för utredningsroteln vid Skånepolisen och uttalade sig till TT om upptäckten.
– Kropparna är mycket svårt brända. Troligen krävs tandkort för identifieringen, eventuellt även DNA.
Det visade sig att kropparna var kvarlevorna efter två män, 25 och 42 år gamla, som var hemmahörande i Arvika och Kil. Utredningen drevs av länskriminalen i Skåne som misstänkte att morden på de båda männen hade inträffat på en gård i Lund.
Direkt efter att mordet uppdagades fick polisen ett tiotal tips, och spåren ledde så småningom utredarna ut ur landet.
Spåren ledde utomlands
Ett och ett halvt år senare, i juni 2011, hade spåren lett till en man som redan satt frihetsberövad utomlands för annan brottslighet. Utredarna från länskriminalen i Skåne träffade honom och delgav honom misstanke om mord.
Anders Forsman var förundersökningsledare i Värmland när mordet inträffade. Han jobbade tillsammans med flera värmländska kolleger med att hålla förhör och börja söka motivbilder till mordet.
– När vi grottade i detta hamnade vi i en narkotikautredning som blev lång och dryg, och som slutade med att vi kunde gripa ett antal personer i samband med en leverans av ett större parti hasch.
Polisen nystade upp en narkotikahärva som sträckte sig ändå ner från Holland upp genom Sverige och in i Norge. Just den här leveransen, med 50 kilo narkotika, fastnade på gränsen till Norge tack vare polisens arbete. De inblandade dömdes till långa fängelsestraff.
Men det var bara en spinoff på utredningen om kropparna i bakluckan på den röda Volvon i Getinge i Halland. Vem eller vilka det var som hade bragt de båda värmländska männen om livet var något som aldrig klarades upp. Som Anders Forsman minns det så fanns det inte tillräckligt med relevanta spår.
– Bevisningen räckte helt enkelt inte till åtal för de som var inblandade.
”Kan ha blivit motiverade att prata”
Men nu ska polisens cold casegrupp gräva ner sig i utredningen på nytt. De kommer att gå igenom den gamla utredningen systematiskt och leta efter detaljer i bevismaterial eller vittnesmål som de kan gå vidare på.
– Det kan ju ha funnits lojalitetsband som har förändrats bland de inblandade. De kan ha blivit motiverade att prata, och på så sätt kan det vara lättare att ta upp fallet så här långt efteråt, säger Anders Forsman.
Men Börje Sjöholm, som är chef för polisens cold casegrupp i Skåne och den som kommer att leda genomgången, ser egentligen inga fördelar med att titta på ett fall på nytt på det här sättet.
– Det är ju bättre om det blir uppklarat redan från början.
Nya metoder
Fokus för cold casegruppen är bland annat att titta på om det finns några nya kriminaltekniska metoder de kan använda på de spår som redan har säkrats i den gamla utredningen. Dessutom kan det finnas oklarheter i de förhör som gjordes med vittnen eller alibivittnen.
Gruppen i Skåne jobbar sedan oktober 2014 med ett hundratal kalla fall som de hoppas kunna hitta nya ingångar i. Det kan finnas saker som inte har blivit gjorda i vissa av utredningarna. Det kan vara spår som inte är färdigbearbetade eller att de inte har gått hela vägen med uppgifter som kommit in på grund av att man inte bedömt att det varit relevant. Eller så har det helt enkelt inte funnits tid.
– Man säger att man ska göra det sedan, men det där sedan kommer aldrig. Vi har möjligheten att göra allt det där, säger Börje Sjöholm.
Vet inte när fallet tas upp
När gruppen tar upp fallet om bakluckemorden är inte klart ännu. Från början hade Börje Sjöholm som ambition att allt material från de 100 brottsfallen skulle läsas igenom strukturerat innan de började arbeta praktiskt med de enskilda fallen.
– Men vi märkte snabbt att vi kom på saker som borde ha gjorts under utredningarna, och vi ville göra det på en gång, säger han.
Därför kan det dröja innan det blir dags att titta på fallet med bakluckemorden.