Väster om Sunne ligger ett av många återplanterade värmländska hyggen i behov av röjning. Granplantorna är på väg att konkurreras ut av självsådd björk. Och om inget görs riskerar investeringen i plantorna att ätas upp av framtida kostnader.

– Ja, du förlorar ju ekonomiskt på lång sikt. För nåsta gång, när du ska gallra skogen och kommer in med en gallringsskördare, vill du ju ha massaved som går att sälja. Men då blir åtgärden mycket dyrare. Du kanske måste röja bort småskräp innan och du får mycket mindre andel timmer i gallringen så den första gallringen går ekonomiskt back, säger Hans Källsmyr på Skogsstyrelsen.

Kommer att kosta 300 miljoner

Skogsstyrelsen har i sina inventeringar kunnat konstatera ett gigantiskt behov av röjningsinsatser i de värmländska produktiva skogsmarkerna. Runt 80 000 hektar ungskog och 30 000 hektar yngre gallringsskog behöver röjas. Bara ungskogsröjningen motsvarar 120 000 dagsverken till en kostnad om cirka 300 miljoner kronor.

– För att uppmärksamma det här har vi valt ut ett par kommuner i länet där vi gör en analys med hjälp av satellitbilder och skickar ut en rådgivning till skogsägaren om att det kan finnas ett röjningsbehov. Vi puffar på med olika argument för att röja, säger Hans Källsmyr.

Inte tillräcklig kunskap

Att det inte röjs i den omfattning som det borde, vad beror det på?

– Det kanske beror på att det är en direkt kostnad nu där pengarna kanske inte kommer tillbaka förrän om 20 år. Sedan kan det vara att man inte har tid, att man har mycket annat vid sidan av skogsbruket. Och så kanske man inte har kunskap heller. Det är sådana anledningar jag tror det kan bero på, säger Hans Källsmyr på Skogsstyrelsen.