Som larmoperatör har SOS Alarm i uppdrag att prioritera och dirigera ambulansuppdrag. En uppgift som vid flera tillfällen försatt företaget i blåsväder. Kritiken har bland annat handlat om personal med bristande kompetens, ett problem som kan leda till förlängd väntetid på ambulanser. Senast 2014 dömdes SOS Alarm att betala viten på sju miljoner kronor till landets landsting, då man inte uppfyllt de kompetenskrav som ställts på personalen. 

Har SOS Alarm dessutom färre ambulanser att tillgå är en naturlig konsekvens att väntetiden blir ännu längre. Ronald Krantz är regionchef hos larmoperatören med ansvar för produktionsområde Syd, där Göteborg ingår.

– Vi ser en resursminskning utifrån den ambitionsnivå som landstinget har satt. Ställer man av en ambulans så blir det färre resurser. Det påverkar så till vida att patienter med icke livshotande tillstånd får vänta längre, säger Ronald Krantz till SVT Nyheter Väst.

Hur länge kan man få vänta då?

– Ja, det handlar om en eller ett par timmar, om tillståndet inte är livshotande. Men jag ska understryka att vi ringer upp och kontrollerar med patienterna hur tillståndet är så det inte förvärras.

Hur ofta får ni sådana här driftmeddelanden?

– Jag skulle uppskatta att det handlar om någonstans varannan dag.

SVT Nyheter Väst har gått igenom driftmeddelanden som Sahlgrenska universitetssjukhuset skickar till SOS Alarm. På så sätt har vi kartlagt hur ofta ambulanser står stilla istället för att hjälpa nödställda i Göteborg. Läs mer om granskningen här.