Det har gått några veckor sedan två unga män sköts till döds och åtta skadades av två gärningsmän som öppnade eld med automatvapen inne på en krog på Vårväderstorget i södra Biskopsgården. Det trettonde och fjortonde gängrelaterade mordet i Göteborg sedan 2011. Bara ett av de tidigare morden har klarats upp. Enligt polisen beror det på att ingen vill eller vågar vittna.

– Vi brottas med att det finns en utbredd tystnadskultur i de här miljöerna, säger Pål Sjölander som är kommissarie i polisregion Väst.

Rädslan styr

Han menar att det skett en normförskjutning bland unga människor som innebär att den som ”golar” (tjallar för polisen) anses vara en dålig människa.

– Förr var det inte så, då skulle man göra rätt för sig och stå för det man gjort.

Men för de som inte själva är kriminella utan bara råkar bo i de områden där det skjuts, i Biskopsgården till exempel, där de boende plågats av många skottlossningar, några med dödlig utgång, de senaste åren, handlar det inte om kultur utan om rädsla.

–  Alla vill säga någonting, absolut, men det är ingen som vågar, berättar Ahmed Mohamed som bor i Biskopsgården. 

Misstro mot rättsväsendet

Enligt Pål Sjölander så pratar en del med polisen men de vill inte ställa upp och vittna i rätten.

– Det är en väldigt vanlig situation och även om vi försöker förmå dem och säga att det är viktigt att ställa upp och att vi måste få hjälp för att någon ska kunna dömas, så vågar man inte helt enkelt.

Det kanske är farligare att vittna nuförtiden?

– Det finns inga belägg för att det skulle vara farligt att vittna egentligen. Men hotbilden är väldigt påtaglig och jag har full förståelse för att det kan vara väldigt obehagligt att komma in i en rättssal med ett stort antal kriminella och vänner till den åtalade. Det är en väldigt svår situation även om man kan få hjälp.

Men misstron mot rättsväsendets förmåga att skydda den som vittnar är utbredd hos många ungdomar i Göteborg, trots att den som vittnar kan få stöd både under rättsprocessen och efteråt genom olika vittnesskyddsprogram. Men det kan innebära att man måste flytta och i en del fall leva med en skyddad identitet vilket kan vara mycket påfrestande.

– Alla vill berätta om händelsen. Problemet är skyddet. Att man inte kan få något bra skydd alls och då kan man få problem när man vittnar i domstolen, säger Mohamed Farah.

Anonyma vittnesmål

Sedan 2011 har bara ett av de 14 gängrelaterade mord som begåtts klarats upp. Polisen tror att åtminstone ett ytterligare skulle ha varit uppklarat om det hade funnits en möjlighet att få vittna anonymt. Det är en möjlighet som enligt Pål Sjölander bör övervägas trots att frågan om att tillåta anonyma vittnen är mycket kontroversiell och möter starkt motstånd, till exempel från Advokatsamfundet.

– Vi behöver andra verktyg för att kunna hantera det här. Att vittna anonymt är något som skulle underlätta.

Men vad är det som talar för att det skulle fungera och vara rättssäkert?

– Det här ska ju användas väldigt restriktivt i så fall. Det får ju vara endast i situationer när det finns en uppenbar fara för vittnenas liv helt enkelt. Det är min uppfattning. Jag tycker fortfarande att man ska titta på frågan och utreda den för det tycker jag inte att man har gjort ordentligt.

Fällande dom viktigt

Både Ahmed och Mohamed i Biskopsgården och polisen är överens om att det skulle betyda mycket om bara något av de olösta morden skulle klaras upp.

– Om vi kunde få någon av ur de här kriminella gängen dömda till ett långvarigt fängelsestraff så tror jag att det skulle påverka de här miljöerna väldigt, väldigt mycket. Jag tror att det skulle ge kraftiga efterverkningar på deras verksamhet. För oss är det väldigt viktigt med en fällande dom, säger Pål Sjölander. 

Hur tror ni att det skulle vara här i Biskopsgården om man löste något av de mord som har begåtts här? Skulle det förändra något?

– Om det blev ett långt straff ja. Biskopsgården skulle bli tryggare. Det skulle bli mindre brott och sådant.

Vi hoppas att det går över snart, säger Ahmed Mohamed och Mohamed Farah.