Den 1 februari startar förhandlingen om den nya höghastighetsjärnvägen. Då kommer Sverigeförhandlingen att ge berörda kommuner ett första bud.
För tanken är att det inte bara är staten som ska betala den nya banan utan även kommuner. Denna medfinansiering ska då bygga på den nytta och det värde höghastighetsbanan skapar i kommunen.
”Huvudsak statlig finansiering”
Mattias Josefsson, (S) är kommunstyrelsens ordförande i Ulricehamn. Han ser nyttan med en eventuell station i kommunen men tycker att det är fel att kommunerna ska vara med och stå för banan.
– När det är strategiskt viktiga saker för nationen så ska staten också finansiera det, säger han.
Även Ulf Olsson (S), kommunstyrelsens ordförande i Borås är inne på ett liknande spår.
– Vår grundinställning är att infrastruktur i huvudsak är en statlig finansiering, säger han.
”Krävs medfinansiering”
HG Wessberg har fått i uppdrag från regeringen att förhandla med kommunerna i Sverigeförhandlingen. Han har till viss del svårt att förstå kritiken då han menar att det rör sig om en marginell medfinansiering.
– Det är en statlig angelägenhet. Men jag tycker att denna statliga angelägenhet blir bättre anpassad för kommunernas behov om de får medinflytande. För det krävs det medfinansiering, säger han.
Enligt Sverigeförhandlingen bör större delen av den nya järnvägen finansieras med statliga lån. Upp till tio procent av kostnaderna beräknas kunna finansieras via bland annat medfinansiering från kommuner och regioner, banavgifter och tillfälliga infrastrukturskatter.
Nästa vecka ska Sverigeförhandlingen presentera vilken sträckning och vilka stationer de tänker börja förhandla om.
– Jag sätter mig vid förhandlingsbordet. Men det är emot mina principer, säger Mattias Josefsson, (S) kommunstyrelsens ordförande i Ulricehamn.