De finansierar sin verksamhet på flera sätt, enligt Mikael Eriksson, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Ett är externt stöd från rika affärsmän, andra är kontroll över naturresurser och smuggling.

– Sen har vi kidnappningar för att få ut lösesummor. Det är laglösa länder, med människorättsorganisationer och journalister som tacksamma mål, säger Eriksson.

”I det fördolda”

Den verksamheten måste förutsätta att det betalas lösesummor?

– Det stämmer att det förekommer stora summor pengar, det har vi flera exempel på. Bland vissa länder, de flesta europeiska, finns en överenskommelse att man inte ska betala lösesummor, men sedan vet man inte vad som sker i det fördolda.

Det är vanligt att kidnappade personer säljs mellan olika grupper. Så det vore inte helt otroligt att de frisläppta svenskarna har suttit fångna hos andra grupper, enligt Eriksson.

Han säger att just al-Qaidakopplade Nusrafronten – en av de större aktörerna i kriget i Syrien – har ett omfattande externt stöd och kidnappningar står troligen för en mindre del av inkomsterna.

Pratar inte öppet

Enligt Lars Nicander, chef för Centrum för asymmetriska hot- och terrorismstudier vid Försvarshögskolan, är kidnappningarna en stor industri.

– Det var tur att det här var al-Qaida och inte Isis. De hade säkert valt ett mer spektakulärt sätt att få uppmärksamhet, vi har ju sett vad de kan göra.

Lösesummor vill inga länder prata öppet om, säger Nicander.

– Förhandlingarna sker väldigt diskret. Amerikanerna betalar aldrig gisslan, tyskarna betalar ofta. När det gäller Sverige vet man inte riktigt.