Sorsele har tagit emot flyktingar i 25 år, drygt 2000 personer har passerat genom verksamheten under åren. Något som visat sig vara en god affär för kommunen.

Hur hade Sorsele sett ut utan flyktingar?

– Jag är rädd att vi hade haft en betydligt sämre ekonomi eftersom vi hade haft färre innevånare, menar kommunalrådet Kjell Öjeryd (V).

Stor del av budget

Ifjol fick Sorsele drygt 30 miljoner från Migrationsverket för sitt mottagande av ensamkommande, det motsvarar närmare en femtedel av kommunens driftsbudget. Kommunen får en schablonersättning på 1900 kronor per ensamkommande och dygn från myndigheten. 

Sorsele är en av få kommuner i Västerbotten som inte driver hem för vård- och boende (HVB) i egen regi. Utan det är en tjänst som läggs ut på anbud.

700 kronor per dygn

Vårdgivaren ordnar boende, mat, fritidsaktiviteter med mer åt de ensamkommande flyktingarna. I Sorsele är det företaget Polstjärnan som driver HVB-hemmen, och för en belagd plats fakturerar företaget kommunen drygt 1200 kronor per plats och dygn.

Det innebär att kommunen gör en vinst på 700 kronor per dygn för en belagd plats.

Socialförvaltningens chef, Matz Jonsson, menar att kommunen använder överskottet till att täcka kostnader.

– Vi har kostnader för socialkontorets verksamhet, skola, strukturell verksamhet över huvudtaget runt omkring fritid som ska fungera för de här människorna.

Skattar som miljonärer

En ensamkommande flykting bidrar lika mycket till den kommunala budgeten som en skattebetalare som tjänar över en miljon per år. Strax över en kvarts miljon kronor per år genererar en ensamkommande som under ett år bor i kommunen.

För att en enskild skattebetalare ska bidra med samma summa, baserat på den nuvarande kommunala skattesatsen, 23.10 procent, så krävs en årsinkomst på över 1.1 miljoner kronor. Eller en månadslön på strax över 93.000 kronor.

”Ser det inte som vinstmaskin”

Kommunalrådet Kjell Öjerud (V) vill inte se flyktingverksamheten som en industri.

– Jag ser det inte som en industri, jag ser det som att vi gör ett bra jobb mot våra flyktingar, och att vi sen får in pengar så att vi klarar oss fram över. Jag ser det inte som en vinstmaskin, avslutar han.

Under 2014 så gjorde kommunen en vinst på drygt 4,7 miljoner kronor, enligt budgetutfallet för flyktingverksamheten.