WWF:s fiskguide presenterades för första gången 2002 och är i dag en etablerad samling rekommendationer som följs av större delen av dagligvaruhandeln och många restauranger. Den guiden handlar om att värna utfiskningshotade arter, något som de flesta ställer upp på. Däremot råder ingen brist på köttdjur och frågan är om köttproduktionens påverkan på miljön möts av samma gensvar.

– Vi hoppas att många kommer att använda köttguiden. Det är faktiskt väldigt viktigt för planetens överlevnad och den egna hälsan, säger Anna Richert, sakkunnig för hållbar mat på WWF.

Rött ljus för rött kött

I premiärversionen av köttguiden har WWF bedömt de olika formerna av kött med hänsyn till hur de påverkar klimatet, biologisk mångfald, hur djurens välfärd ser ut och hur mycket bekämpningsmedel som används vid produktionen. Betygen ges även här i form av trafikljusens färger: rött (undvik), gult (var försiktig) och grönt (ät måttligt).

Av de olika köttslagen drabbas nötkött hårdast. Allt kött från kor och tjurar i olika åldrar får rött ljus i kolumnen klimatpåverkan på grund av all metangas de släpper ut från båda ändar.

Två former av Kravcertifierat kött får grönt ljus i de tre andra kolumnerna. Två former av Kravgriskött klarar sig helt utan rött ljus och detsamma gäller kycklingköttet. Även lammköttet får rött ljus på grund av djurens klimatpåverkan. Vilt får däremot genomgående godkänt.

Gemensamt för alla köttslag, utom viltkött, är att svenskt ekologiskt eller Kravmärkt kött klarar sig bäst. Det är kött som ofta är 2-3 gånger dyrare än annat kött.

Kocken gör vågen

– Det blir samma budgetnivå om du äter bättre men mindre kött. Det finns många mervärden i kött som kommer högt upp i köttguiden, säger Anna Richert.

Den kände kocken Paul Svensson fanns också med på presentationen i Stockholm. Han gjorde närmast vågen.

– Jag upplever att det finns en väldigt stor förvirring hos konsumenterna. Det är svårt att göra medvetna val och den här guiden gör det mycket lättare i butiken eller på restaurangen.