Döpta efter att likna en musslas insida svävar de högt, högt upp i Stratosfären. De kallas också Polarstratosfäriska moln och består av små partiklar av svavelsyra och salpetersyra.

– De är förträffligt häftiga, säger SVT meteoerolog Nils Holmqvist som själv aldrig sett dem i verkligheten.

– De bildas på 20-30 kilometers höjd. Dubbelt så högt som vanliga moln. Man flyger till exempel inte så högt som pärlemormoln.

Syns vanligast i Norrland

Det ska vara riktigt kallt för att de ska bildas, faktiskt under -75 grader. För att alla pärlemorfärgerna ska synas behöver också storleken på partiklarna vara lika stora så att ljuset från solen kan spridas på ett likartat sätt för varje våglängd. Då uppstår en så kallad irisering som gör att molnen skimrar vackert som pärlemor. Om molnen bildas av olika stora partiklar blir dom silvervita.

– De är jättefina. Man kan bara se dem i gryning eller skymning, eller i Norrland eftersom solen står så lågt. Annars drunknar de i annat ljus, säger Nils Holmqvist.

Se fler nytagna bilder här!