På Backen i Umeå har Umebygdens etableringscentrum sedan länge planerat att öppna en flyktingmottagning. Men efter ännu att de återigen blivit nekade, börjar företaget bli desperat. Samtidigt som myndigheten hävdar att brandskyddet brister, tycker man man från bolagets sida att man inte fått en chans att bemöta kritiken.

– Och om dom hade kommit hit och ställt frågor kring de som de har ifrågasatt, så hade vi kunnat svara på det, säger Åsa Ögren, ordförande i LS-gruppen som står bakom företaget.

Byrokratin – käppar i hjulet

Nu tycker hon att Migrationsverkets byråkrati sätter käppar i hjulet för verksamheten, och att det läggs för mycket tid och pengar på administration. Tillsammans med sina kollegor har hon upprepade gånger försökt hålla en dialog med myndigheten.

– När vi får svar, så är det ungefär ”Nej, ni får vänta.” eller ”Nej, vi kan inte svara.” Och sedan får vi besked om att det inte är tillräckligt bra.

Petra Svedin har ansökt om att öppna ett boende i Kattisavan utanför Lycksele. Hon har också haft problem att kommunicera med Migrationsverket. I november förra året såg hon en glimt av hopp, då Migrationsverket via mail frågade om hon var redo att ta emot flyktingar inom 24 timmar.

– Då svarade vi ja, och så började vi storjobba, säger Petra Svedin, och fortsätter:

– Sedan ringde de en vecka senare och sade ”Nej, det är inte besiktigat.” Och sedan hände det inte så mycket mer...

Ger upp

Hon berättar att hon, efter tre upphandlingar, mer eller mindre gett upp.

Magnus Gustavsson, sektionschef för Verksamhetsstöd på Migrationsverket, tycker att det är beklagligt att kommunikationen fungerat dåligt. Han håller inte med om att myndigheten är byråkratisk, utan tycker snarare att processen görs på ett noggrant sätt.

– Vi ser att vi följer och paragrafer, och att vi ger ett värdigt boende till de som ska bo där. Vi tummar inte på de reglerna.