Nu presenterar de internationella experterna sin ordination för att få svensk skola på fötter igen. Enligt rapporten, som lämnas över av Andreas Schleicher, direktör för OECD:s utbildningsdirektorat och ansvarig för Pisa-undersökningarna, är den i stort behov av genomgripande förändringar.
Det behövs bland annat ett nytt, nationellt institut med uppdrag att stärka lärar- och rektorskårernas kompetens. Sverige behöver också se över lärarutbildningarna och höja kraven för blivande lärarstudenter, skriver OECD.
Alla måste samarbeta
De som tar emot rapporten är utbildningsminister Gustav Fridolin (MP), gymnasieminister Aida Hadzialic (S) och Skolverkets generaldirektör Anna Ekström, som också är ordförande i den nyinrättade Skolkommissionen.
De får veta att OECD efterlyser också en attitydförändring i klassrummen: Alla elever ska känna att lärarna har höga förväntningar på dem. Samtidigt måste stödet till elever med utländsk bakgrund göras likvärdigt över landet.
Det fria skolvalet måste också göras mer likvärdigt, så att alla familjer kan göra medvetna val. Kommuner bör samarbeta med fristående skolor.
OECD vill se att alla inblandade parter drar åt samma håll och att kommuner, friskolor och skolor samarbetar. Dessutom bör Skolinspektionen få ett större ansvar för att skolorna förbättras.
En att göra-lista
OECD konstaterar i sin analys att ett lands utbildningssystem bara är så bra som dess lärarkår. Sveriges mål bör vara att rekrytera de bästa till yrket och behålla dem där. Det är inte bara en fråga om lön, även om lönen spelar roll. OECD pekar på Polen och Estland som höjt lärarlönerna – och förbättrat sina Pisa-resultat.
Men om läraryrket ska vara attraktivt krävs en helt annan personalpolitik än i dag, menar OECD.
Fortbildning hänger i dag på personligt intresse och vilka resurser arbetsgivaren har. Många lärare saknar också möjlighet att utveckla sina metoder tillsammans med kolleger på skolan.
Mot den bakgrunden vill OECD se en långsiktig personalpolitik för lärare och rektor, och ett nytt institut som driver frågan. Institutet borde också se över lärarutbildningarna. OECD bedömer att kvaliteten skulle höjas med färre lärarhögskolor än i dag.
Rapporten kommer sedan den förra regeringen bett OECD om hjälp efter Pisachocken i december 2013, då svenska elever visade sig ha den sämsta kunskapsutvecklingen i hela OECD. Alliansregeringen bad OECD att förklara vad som gått snett och vad som behöver göras. Inte för att det saknades teorier och idéer, utan för att få ett internationellt perspektiv.
Skolkommissionen ska, på basis av OECD-rapporten, sammanställa en att göra-lista för svensk skola. En första redovisning ska levereras till regeringen i januari.