Jämställdheten inom den samiska världen är för dålig. Det var budskapet när Svenska samernas riksförbund (SSR) diskuterade frågan på internationella kvinnodagen.
– Det är under all kritik, säger Åsa Zakrisson som själv är same.

Rennäringslagen som skrevs om senaste 1971 har varit omdiskuterad flera gånger men kanske inte med kvinnor och jämställdhet som utgångspunkt. SSR har rest runt och sett vad lagen faktiskt får för konsekvenser.
– Kvinnor i större utsträckning än men inte har möjlighet att påverka i samebyarna, att man kanske undviker skilsmässor i större utsträckning än i storsamhället, säger Jenny Wik Karlsson som är förbundsjurist på SSR.

Vill inte förlora inflytande
En anledning till det är enligt henne att kvinnorna är rädda att förlora inflytande, eller i värsta fall sitt medlemskap i en sameby.
Medlemskapet är ett måste för att kunna ha inflytande, bedriva rennäring och kunna leva och verka på ett traditionellt samiskt vis.

Flera kvinnor som Västerbottensnytt pratar med säger att jämställdheten ligger efter i Sápmi i stort. Trots det så är kvinnan viktigt för att få det samiska livet att gå ihop.
– Utan kvinnan så kan inte mannen bedriva sitt värv, säger Åsa Zakrisson.

Bakslag i historien
I början av 1900-talet så hade kvinnan i det samiska samhället mycket stort inflytande och rösträtt när svenska kvinnor inte hade det. 1921 så fick kvinnorna i Sverige rösträtt i de allmäna valen och tog på så sett ett stort kliv framåt. Nästan i samma veva, 1928, så förlorade de samiska kvinnorna mycket av sitt inflytande.

Lagen blev inte jämställd igen förens i början på 70-talet men under den tiden så hann många traditioner få fäste som än idag ställer till det menar flera samiska kvinnor.
– Det är inte lagen som är ojämställd utan mera hur man tolkar lagen som bidrar till ett ojämställt samhälle, menar Jenny Wik Karlsson.

Ska lösas internt
Rennäringslagen är en näringspolitisk lag men nu vill SSR lyfta frågan hur den faktiskt påverkar individer.
Jämställdhetsfrågan är viktigt menar Jenny Wik Karlsson men den har länge hamnat efter många andra frågor.
– Vi lyfter nu på locket och vill att man ska ta upp diskussionen internt om hur man kan förbättra jämställdheten i det samiska samhället, avslutar hon.

Maja Sigfeldt