– Vi bor, jobbar och vistas mest i städer, och är sällan trogna vår hembygd under vår levnad. Det skulle kunna tyda på att stadsbor inte bryr sig ett dugg om landsbygden, men den här undersökningen visar att så inte är fallet, säger Roger Marjavaara.

Han är universitetslektor i kulturgeografi vid Umeå universitet och forskar om människors mobilitet, särskilt i form av turism. Hans nya studie har publicerats i tidskriften Mortality kartlägger hur avlidna människor förflyttas i Sverige.

Döda rörligare än levande
Den visar att 22 procent, alltså mellan var fjärde och var femte svensk, blir begraven i en annan församling än där de bodde när de dog. Många önskar bli begravna på sin hemort eller nära ett fritidsställe. Siffrorna är från 2010, och under samma period var det bara 14 procent av de levande som flyttade till en ny församling.

– Dödsfall utlöser uppenbarligen ytterligare en migrationsrörelse bland befolkningen, säger Roger Marjavaara i ett pressmeddelande.

I genomsnitt färdades de avlidna cirka nio mil.

Sorsele står ut
Marjavaara har beräknat ett "begravningsindex" för alla kommuner, där 100 betyder att det sker lika många dödsfall som begravningar. Ett index över 100 betyder att det sker fler begravningar än dödsfall i kommunen, och där är Sorsele ett extremfall med index 130. Det är alltså många som flyttat ut från kommunen men sedan ändå begravs där när de dör.