LRF följer utvecklingen noga.

För tio år sedan fanns 8 500 mjölkbönder i Sverige, i dag är de knappt 4 400 stycken. Små marginaler gör att många mjölkbönder lägger ner och på samma gång försvinner kalvarna som föds i mjölkbesättningen. Efterfrågan på svenskt kalv- och nötkött är stor, men antalet köttbönder ökar inte i den takt som krävs.

– Allt beror på hur antalet mjölkkor förändras. Fortsätter det att sjunka, då minskar också underlaget för nötköttet. I det här läget är det svårt att överblicka. Vi följer därför den här utvecklingen noggrant, säger Christian Näslund, analytiker på Lantbrukarnas riksförbund, LRF.

Nästan fördubblat

1990 åt svensken i genomsnitt 6,7 kilo nötkött per år, 2015 har siffran nästan fördubblats och ligger på 12,5 kilo och år, visar statistik från Jordbruksverket.

Om köttkonsumtionen fortsätter öka och mjölkproduktionen fortsätter att gå ner kan det leda till ökad köttimport. I dag importeras cirka 47 procent av allt nötkött, men de flesta svenskar föredrar fortfarande svenskt kött, enligt LRF.

Den stora efterfrågan borde ge fler svenska köttproducenter, men så har det inte blivit ännu.

– Man skulle kunna tycka att marknaden är lysande. Men det har inte varit så här särskilt länge, kanske i ett och ett halvt år. Innan dess var lönsamheten svag. Dessutom handlar det om tillgång till billig betesmark och hinder i form av beroende av olika EU-ersättningar, säger han.

”Inte så enkelt”

För att rädda kvar fler mjölkbönder, och därmed behålla nötköttsproduktionen, krävs ökade investeringsinsatser från politiskt håll, menar LRF. Att enbart höja mjölkpriset hjälper inte.

– Arla, som har den största svenska marknaden, är en global spelare. Det finns säkert svenskar som vill betala mer för svensk mjölk men det finns samtidigt ett stort överskott på mjölk som säljs utomlands. Därför är det inte så enkelt.