I neutrala rum där de vuxna inte styr i detalj, flödar barnens kreativitet. Det pekar forskningen mot.

– Man kan nog behöva en balans mellan det planerade och det som kan få vara lite mer oplanerat och neutralt och som ger mer utrymme för barns egna idéer, tankar och fantasi, säger Sofia Eriksson Bergström forskare på avdelningen för utbildningsvetenskap på Mittuniversitetet.

Förråd blir skaparlya

I en från början oansenlig förrådslokal på Sörgårdens förskola i Härnösand finns ett rum som gjort för kretivitet och skapande. I hyllorna står olika material som flaskkorkar, snäckor, pappkartonger, plåtburkar, skruvar, tyger med mera, prydligt sorterade i färgordning. Här ska barnen få möjlighet att utveckla sitt samspel och sin fantasi.

– När barnen kommer hit möts de av en miljö som inte har några rätta svar. Det är heller inget genus i materialet. Det finns väldigt många olika material att välja mellan, säger Catrine Jonsén som arbetar som pedagogista på Sörgårdens förskola.

Återbruksmaterial används

En pedagogista är en slags pedagog åt pedagogerna. Hon och hennes kollega Maria Svensson har planerat, samlat ihop och färdigställt rummet med hjälp av återbruksmaterial som man fått från olika företag i Härnösand. Inspiration har man hämtat från ReMida i Södertälje, ett kreativt återvinningscenter som du kan läsa mer om här.

– Man märker att barnen har en otrolig fantasi med det här materialet som faktiskt är återbruk. Det blir en fantasifull och rik miljö för dem, säger Maria.

Planera för det oplanerade

Istället för de traditionella rummen: hemvrån, byggrummet, sagorummet osv, där förväntningarna är tydliga, har man här skapat ett genusfritt rum med mycket material. Det är planerat för det oplanerade. Något som är mycket viktigt, enligt forskaren Sofia Eriksson Bergström på Mittuniversitet.

-  Jag tror att det här med att planera för det oplanerade och vikten av att det finns ofärdigt material allt mer börjar komma. Det gäller att se poängen med de här oplanerade miljöerna. Det är det som forskningen ska försöka visa på.

”Roligt och lugnt”

Och barnen verkar gilla det nya rummet.

– Det är roligt här kan man bygga lite vad man vill, säger Wilmer Engman. 

– Jag tycker att det faktiskt är roligt och lugnt. Det är många saker som man kan leka med här. Det är skönt när det är lugnt för då tappar man inte bort alla idéer, säger Lucas Thelin.

Pinnar, paddor och kuddar

Barnen, pedagogerna och miljön på Sörgårdens förskola i Härnösand ingår just nu i ett forskningsprojekt på Mittuniversitetet, där Sofia Eriksson Bergström fortsätter sin forskning kring förskolans betydelse för barnen. Studien heter ”Pinnar, paddor och kuddar”. Hon har tidigare undersökt relationen mellan barn, deras fysiska miljöer och pedagogerna. Det man sett hitills i forskningen är att de oplanerade och ostyrda miljöerna föder kreativitet och skaparlust. Men det stimulerar också samspelet mellan barnen.

– Det visar sig också att i de här neutrala miljöerna så pratar barn mer med varandra för de måste på något sätt informera varandra om vad materialen betyder. För annars blir ju inte leken kollektiv, med något gemensamt tema, då blir det mer individuella projekt. Det är en fin slutsats i min avhandlingsstudie, säger Sofia Eriksson Bergström.

Framtida Nobelpristagare?

– I en av böckerna jag läste så hade de intervjuat en Nobelpristagare och frågat honom hur det kommer sig att han kan så mycket.  Det är tack vare att jag fått använda min kreativitet och fantasi och det där tog jag fasta på. Det är så viktigt att vi får fantisera och skapa och utvecklas, säger Maria Svensson.

Kryphål i instutionell miljö

I sin tidigare forskning såg Sofia Eriksson Bergström att barnen till exempel lekte i en hall, där inga vuxna fanns just då. Även om miljön inte var den typiska lekmiljön.

– Barn finner små kryphål i institutionella strukturer. I dag vet vi inte hur det påverkar barnen att från ett års ålder kliva in i skolmiljön, säger hon.