En sida lokal kulturjournalistik, och en sida med gemensamma publiceringar. Det är modellen för 14 av tidningskoncernen Mittmedias kultursidor. I början av maj började kulturredaktionerna på Dalarnas tidningar, Östersundsposten, Sundsvalls tidning, Tidningen Ångermanland/Örnsköldsviks Allehanda, Hälsingetidningar och Gefle Dagblad att samarbeta.
Olika åsikter om resultatet
Vad har hänt sedan dess? Författaren och skribenten Anna Jörgensdotter, bosatt i Gävle, tycker att tidningarna har blivit mindre personliga.
– Det händer någonting med mångfalden. Jag har nog tänkt på det bara de senaste månaderna, att jag märkt en skillnad. Första gången var när jag hade en text publicerad i Gefle Dagblad, fick betalt för en publicering. Sedan ser jag den här texten i jättemånga tidningar. Jag tycker också att det ger en bild av hur likriktat det blir.
Mittmedias kulturchef Gunilla Kindstrand håller inte med.
– Jag tycker inte det är en likriktning. Många av tidningarna har mer kultur i tidningen än de hade tidigare. En stark drivkraft för att kunna samordna en del av arbetet är att kunna frigöra resurser för att kunna verka lokalt, säger hon.
Delar på debatter
Debatter, recensioner och krönikor är exempel på kulturjournalistik som tidningarna nu delar på. Mittmedia vill vara en stark kulturröst utanför Stockholm och ha mer kvalificerad kritik på sidorna. Fler skribenter som inte är lokala lyfts fram. Nu recenserar till exempel författaren Krisitan Lundberg lyrik i tidningarna.
Vad är poängen med att lyfta fram skribenter som inte är lokala? Kristian Lundberg, till exempel, är ju en Malmöprofil.
– Han är ingen Malmöprofil. Han har en väldigt bra känsla för den erfarenhet som finns utanför den hyperurbana kontexten. Det är det som skett inom kulturvälden på senare år, att kulturjournalistiken har urbaniserats något kollossalt, säger Gunilla Kindstrand.
Fotnot: I inslaget sägs att Tidningen Ångermanland/Örnsköldsviks Allehandas kulturredaktör sitter i Örnsköldsvik. Det stämmer inte. Kulturredaktörens hemvist är Härnösand.