Nu presenterar Skogsstyrelsen sin stora älgbetesinventering. Den ger en fingervisning om var de största älgskadorna finns och är ett verktyg för älgförvaltningsområdendas planering av älgjakten.

Här utkristalliseras de områden som har högst betestryck av älg. Men också de som är mera förskonade. Till den senare kategorin hör Örnsköldsviksområdet med bara en procent färska skador på tall. Däremot är det tallfattigare området mellan Ångermanälven och Indalsälven mer utsatt.

– Det hänger ihop, älgen äter tallplantor så där det finns liite tall blir betestrycket naturligt större, säger Bo Leijon, regionalt viltansvarig, Skogsstyrelsen. 

Han understryker att Skogsstyrelsen inte tar ställning till hur jakten ska bedrivas på enskilda områden. Samtidigt varnar man för att detaljstyra jakten i alltför stor omfattning.

– Införs regler om vilka djur man får skjuta, hur många taggar de får ha, var dom får skjutas och så vidare, så försvåras jakten och avskjutningsmålen försvåras, menar Bo Leijon,

Skogsbrukets mål för en acceptabel nivå på betesskadorna är två procent.