Timvikarier blev utan lön

Publicerad

Landstinget har haft stora problem med sitt nya lönesystem. Problemen har varit så allvarliga att det påverkat rekryteringen, menar landstingsledningen.

Problemen kring lönehanteringen och dess konsekvenser framgår av mailväxling mellan landstingsledningen och chefen för Landstingsservice, som SVT tagit del av.

I mailkorrespondensen framgår att det varit stora problem att rekrytera personal till specialistvården på länets sjukhus i somras. Många timvikarier sa nej. Orsaken var att de inte fått ut sin lön från landstinget under våren. Flera av de drabbade var förtvivlade och upprörda och kontaktade sitt fackförbund.

”Kan stjälpa hela lasset”

– De flesta arbetar ju för att man behöver sin inkomst. Det är klart att det blir irritation för att det är också ett pressat läge på många arbetsplatser med tung arbetsmiljö och annat. Då blir det här något  som kan stjälpa hela lasset, att man inte ens får pengarna jag jobbat och gjort rätt för, säger Maria Bäckman på Vårdförbundet.

Några ville polisanmäla

Normalt brukar rekryteringen inte vara ett problem, skriver chefen för specialistvården Margareta Berglund Rödén i ett mail till chefen för lönekontoret, Peter Edin i juli. Där framgår att timvikarierna inte längre ställer upp, eftersom de inte fått någon lön för det arbete dom utförde, två månader tidigare, i maj.

– Vissa var lite upprörda och frågade om man kan polisanmäla landstinget och undrade om man kan få ränta på pengarna som man inte fått. Många hänvisade till vad som har hänt om jag är skyldig något annat företag pengar och inte betalar i tid, för då kommer ju inkasso och räntepåslag och annat direkt, säger Maria Bäckman.

”Oacceptabel situation”

I mailet understryker Margareta Berglund Rödén att sitatiuation är oacceptabelt, och att problemen kulminerat under sommaren. Hon framhåller också att konsekvenserna av problemen kan bli indragning av vårdplatser.

Extra löneutbetalning

Av svaret från verksamhetschefen Peter Edin, framgår att man löste det hela med en extra löneutbetalning. Han beklagar konsekvenserna och framhåller att timlönerna, till stor del, är en manuell hantering. Han skriver också att han förstår allvaret och problemet för länets sjukhus. ”Jag delar naturligtvis uppfattningen att ingen av Landstingets medarbetare ska acceptera arbete utan att få lön. Jag beklagar de konsekvenser de fått i detta fall. Detta ska jag och mina medarbetare göra allt vi kan för att bidra till att bilden av Landstinget som en god arbetsgivare”.

”Löner släpade efter”

Det nya lönesystemet, Heroma, infördes i februari. I april berättade vi om problem med utbetalningar i det nya lönesystemet. Landstinget meddelade då att problemen var av både teknisk karaktär och handhavandeproblem. I det här fallet var det inte systemet i sig som orsakade de missade löneutbetalningarna, säger verksamhetschefen på Landstingsservice och administration Peter Edin till SVT.

– Det här var en situation när väldigt mycket löner släpade efter, förmodligen var det så att de timrapporterna som hade lämnats in, inte registrerats in eller så har de kommit för sent för att komma med. Men det är inte lönesystemets fel att de här lönerna inte betalats ut. Timrapporterna hanteras manuellt och det är inget som medarbetarna själv registrerar i systemet, förklarar han.

Mycket rättningsarbete

Däremot menar han att det är troligt att de många rättningarna och inkörningsproblemen med Heroma som ledde till hög arbetsbelastning bidrog till problemen.

– Det är mycket möjligt att det var så mycket rättningsarbete överhuvudtaget så att de här rapporterna kan ha kommit efter, säger Peter Edin.

Kritik mot införandet

Vikarierna fick sin lön via en extra löneutbetalning i juni. Under sommaren har facket fått enstaka rapporter om problem med löneutebetalningarna, men uppfattar att situationen blivit bättre. Men Maria Bäckman tycker att arbetsgivaren hade kunnat göra mer för att införandet av det nya systemet skulle ha fungerat mer smärtfritt.

– Heroma är ett känt system som finns hos många landsting, kommuner och regioner så att det är ett beprövat system, men det vi saknade här var mer utbildning till chefer och medlemmar när det introducerades. Man fick utbildning i förväg men när man väl sitter i skarpt läge kanske man också måste ha en påminnelse, man kanske också måste säkra upp på ett helt annat vis att det finns resurser, människor som kan hjälpa till och visa systemet under införandet, säger hon.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.