Pia började med droger som 15-åring.

– Det är klart jag visste att det var dåligt, men jag förstod inte hur dåligt det faktiskt var, säger hon när vi ses nere vid promenadstråken längs Mälaren i Västerås.

Det har gått ett år sedan hon bokstavligen flydde från drogerna. Bakom sig lämnade hon familjen hemma i Australien, hon lämnade också langaren som var hennes pojkvän och hon lämnade våldet drogerna fört in i hennes liv.

Instängd i bagageluckan

Vid ett tillfälle låg hon instängd i bagageutrymmet i pojkvännens bil när han var ute med sina kompisar.

– De sa åt honom att sluta men han lyssnade inte. Vi var påtända allihop och jag minns hur vi stannade vid en bensinstation där jag försökte påkalla hjälp, men de greppade aldrig vad det var som pågick, berättar hon.

Det var inte första gången hon for illa i relationen till pojkvännen och drogerna, och inte sista heller.

Såg inte förändringen

Pia berättar hur hon var ständigt arg, stötte bort människor omkring sig och hur hon medan hon var i beroendet upplevde situationen som fullt normal. 

– Min personlighet förändrades totalt, drogerna blev viktigare än familjen. Jag insåg inte att jag var beroende, jag tänkte bara att det här är normalt, så här gör folk, säger hon.

Hon hade halucinationer och hörde röster och till slut bestämde hon sig för att ta sig ut. Det har varit en tuff resa att ta sig tillbaka till sig själv och otaliga timmar har gått åt till att få skäll av, skrika åt, diskutera och promenera med kusinen Annica som alltid ställt upp.

– Jag är så lycklig över att hon fick mig att inse vilken idiot jag varit. Om det inte var för Annica vet jag inte var jag hade varit idag, säger Pia.

Hör Pias berättelse i inslaget ovan.