Nu är det dags att förbättra psykiatrin och därmed minska patientlidandet, menar Karin Sonnby, överläkare och forskare på centrum för klinisk forskning i Västerås.

– När det gäller diagnostiken så kan psykiatrin utvecklas väldigt mycket. Från att använda sig av bedömningar som baseras på samtal, till att vi blir lika bra som doktorer som diagnostisterar hjärtinfarkt på EKG på invärtes medicin.

Det visar sig nämligen att det är mindre chans än slumpen att få samma diagnos av två oberoende behandlare, enligt studier, om man utgår från samtal.

Svårigheterna ligger bland annat i att omkring hälften av patienterna som uppsöker psykiatrin har fler än en diagnos och vilken och vilka som upptäcks handlar mycket om den kunskap och erfarenhet som personalen har.

– Det är ett jättestort och allvarligt problem, om patienterna inte får en tillförlitlig diagnostik så är det svårt att göra bra riskbedömningar.

Karin Sonnby poängterar vikten av känna till alla diagnoser patienten kan lida av.

– Om man till exempel har en patient som är deprimerad, som bara är deprimerad, så är det en mindre risk för självmord, även när den mår dåligt, jämfört med en patient som har ADHD och som också är traumatiserad. Så det är ju viktigt att veta om andra diagnoser, när man gör bedömningarna.

Men studier har visat att det finns enkla metoder att ta till för att förbättra psykiatrin, en är förtryckta frågemanualer, så kallade diagnostiska intervjuer istället för de vanliga samtalen.

Då får patienten förutom att beskriva sin problemupplevelse vid mötet med vården, också svara på frågor som personalen ställer utifrån ett formulär som vidrör ett flertal vanliga diagnoser, som exempelvis depression, ADHD och autism.

– Om patienterna börjar efterfråga en tillförlitlighet i diagnostiken, så tror jag också att personalen skulle känna att det här behövs, säger Sonnby.