Nele Saluveer kommer från den estniska miljöbyrån för att lära sig hur man jobbat med projektet i Sverige. Foto: Daniel Gustafsson/SVT

100 miljoner ska rädda arter kring Mälaren

Uppdaterad
Publicerad

Fem års slit kring Mälaren har nu kommit till sitt slut. På fredagen knöt man ihop säcken för ett av Sveriges största naturprojekt.

Man skulle kunna säga att det inte gick att se skogen för alla träden. Den senaste tidens förändringar i jordbruket har gjort att naturmarkerna kring Mälaren växt igen på många håll. Börje Lindblom har bott på Ridön i Mälaren sedan många år tillbaka och han har sett hur hans hemmamarker har förändrats.

– Det har skett väldigt mycket, ön har växt igen otroligt mycket med bland annat stora slånbärssnår, säger han.

Börje Lindbloms hemmamiljö är inte den enda som har genomgått en stor förändring. Runt hela Mälaren har hagmarksmiljöer, skogar och ängar växt igen när vissa arter tagit över på andras bekostnad – ett fenomen man velat stoppa genom ett av landets största naturprojekt.

Röjningsarbete räddar arter

– Vi drog igång ett så kallat Lifeprojekt som vi kallar MIA för ungefär fem år sedan med syftet att restaurera Mälarens inre skärgård, säger Jan-Inge Tobiasson på länsstyrelsen i Västmanland.

Genom att röja, plöja, bränna och såga i naturen runt Mälaren har man alltså återskapat många ursprungliga habitat – allt för att de arter som varit på dekis ska få en chans till comeback.

– Det finns ett stort antal arter som lever i den här typen av natur, och de har haft det tufft att hävda sig, säger Jan-Inge Tobiasson.

Omfattande projekt

Projektet har genomförts tillsammans med en uppsjö av aktörer och länsstyrelser i landet, något som gjort att Life-MIA varit ett av landets största naturprojekt. Med stöd från EU har det kostat omkring 100 miljoner kronor att genomföra tilltaget – och enligt Jan-Inge Tobiasson är det väl investerade pengar.

– För det första får man mängder med arter som kommer att ha det mycket trevligare i framtiden, sedan har vi även byggt friluftsanläggningar, öppnat upp leder och spår så att människor lättare ska kunna komma ut i naturen, säger han.

På fredagen knöt man ihop säcken och avslutade räddningsprojektet, men då det handlar om moder natur kan det ta lite tid innan man fått några klara besked när det gäller framgången.

– Jobbar man med skogshabitat tar det väldigt lång tid innan man märker vad som har hänt. Men vi har sett signaler som har sett väldigt positiva ut, säger Jan-Inge Tobiasson.

Nöjda grannar

Någon som i alla fall har sett en positiv förändring är ridöbon Börje Lindblom.

– Nu har man öppnat upp och tagit fram sjöängar och betesmarker som tidigare var stora snår. Det är positivt att se både utseendemässigt och naturmässigt, säger han.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.