– Nu kan vi med fasthet datera den första masugnen till 1100-talet. Vi har inte hittat någon tidigare på kontinenten, så vi kan nog med säkerhet säga att det är en svensk innovation, säger Bengt Berglund, professor vid Chalmers tekniska högskola.

Bengt Berglund har varit med i ett forskningsprojekt kring medeltidens järnhantering i Sverige och tillsammans med andra forskare presenterar han nu, ny fakta som fastställer att masugnen funnits i Sverige sedan 1100-talet  och därmed är en svensk uppfinning. Masugnen, som började användas i Sverige under medeltiden, gjorde att man kunde framställa järn i en större omfattning än tidigare.

Tidigare tysk

Så sent som i början av 1970-talet trodde man att masugnen kom till Sverige på 1300-talet, från Tyskland. Men senare utgrävningar, i Lapphyttan i Norberg, tyder på att det funnits en masugn där redan på 1100-talet. Trots det är det inte förrän nu, som man med säkerhet kunnat fastställa det:

– Tidigare har man tittat på skriftliga källor och då har man hittat en datering i Norberg från 1303. Men vi har tittat i sjösediment och kunnat fastställa att det funnits en masug där 200 år tidigare, säger Bengt Berglund.

”Väldigt spänd”

Gudrun Söderberg har varit guide vid masugnen i Engeslbergs bruk, i Ängelsberg, som är några 100 år yngre än masugnen i Lapphyttan. Men för henne kommer nyheten om att  masugnen är en svensk uppfinning, inte som någon överraskning, eftersom masugnen i Lapphyttan har tytt på det. 

– Det kommer inte som någon direkt överraskning. Men ska man se på det vetenskapligt är det ju inte bara att påstå, man måste ju bevisa det också. Jag är väldigt spänd på att se var bevisen finns, säger hon.