När författaren och belgaren Georges Remi, känd som peudonymen Hergé, skapade Tintin år 1929 visste han inget om den lysande succé seriealbumen skulle bli. Inte heller visste han att Tintins äventyr i Afrika och Orienten skulle beskyllas för att vara rasistiska, eftersom de tillkommit under en tid då kolonialismen var utbredd.

Tintin-böckerna har väckt ont blod med jämna mellanrum ända sedan Hergés död 1983. I Storbritannien får albumen inte säljas utan varningstext. I Sverige har förlaget lagt till ett förklarande förord. Och i Belgien, Hergés hemland, frikändes nyligen albumet "Tintin i Kongo" i domstol från anklagelser om rasism.

Utspelet i dag kom från chefen för Stockholms kulturhus barn- och ungdomsavdelning, Behrang Miri. Han ansåg att albumen skulle bort eftersom "afrikaner är lite dumma, araber sitter på flygande mattor och turkar röker vattenpipor".

Men redan efter några timmar ångrade han sig och skickade en dementi. Då hade bland andra kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) framfört skarp kritik mot förslaget att plocka bort albumen.

Och blotta viljan att rensa bort Tintin från hyllorna väcker förstås många frågor och funderingar.

-Jag tycker att ett bibliotek även ska tillhandahålla litteratur från 1930- och 1940-talen. Det är ofta hög kvalitet på dessa alster, säger chefen för stadsbiblioteket i Västerås, Eva Matsson.

-Att ni är här och intervjuar mig i dag är ju ett tecken på att det här är en allvarlig fråga som tål att diskuteras. Jag tycker att den här kulturhuschefen var modig som stack ut hakan eftersom det är en viktig debatt. Men vi ska i alla fall ha kvar böckerna i Västerås, säger ordföranden i kultur- och fritidsnämnden Per Lithammer (V).

Varför är de här böckerna populära i dag?
-Helt enkelt för att de håller en hög konstnärlig kvalitet, avslutar bibliotekschefen Eva Matsson.