- Finns det en risk att man blir utsatt för hot eller våld så är det ju få eller ingen som vill ta ett sådant uppdrag, säger Barbro Hovebro på överförmyndarförvaltningen i Västerås.

Att vara god man är ett frivilligt uppdrag som innebär att man är ett stöd till en person som inte själv kan bevaka sina rättsliga eller ekonomiska intressen. Det kan handla om att betala räkningar, söka bidrag eller ta kontakt med olika myndigheter.

Kan förekomma påtryckningar

Lars Laxberg har tagit uppdrag som god man sedan januari i år eftersom han nyligen blev pensionär och kände att han ville hjälpa till och samtidigt göra en insats i samhället. Han har själv inte blivit hotad men upplever att det ibland kan förekomma påtryckningar från huvudmannen.

- Ibland kan man ju tvingas att gå i konflikt med den som man är god man för, jag tror ju inte att de hotar men man kan ändå känna en viss olust över att de har en syn på hur man ska handla och det kan ju vara jobbigt, säger Lars Laxberg.

Men även fast det kan vara tufft och knepigt att vara god man så tycker Lars ändå att det fungerar rätt bra i det stora hela.

- Man ska ju inte säga att det är problemfritt att vara god man utan det är ju lite utmaningar och det kan ju vara spännande det också. 

Statligt anställda arbetar som gode män i våra grannländer

Barbro Hovebro ifrågasätter om uppdraget numera har blivit så komplext att man borde ha professionella gode män istället för lekmän som det är nu. I de andra nordiska länderna som till exempel i Finland så har de statligt anställda som de kallar intressebevakare som skulle motsvara våra gode män och förvaltare. Lars Laxberg tror inte att den lösningen behövs men han tycker att man skulle kunna höja ersättningen för uppdraget.

- Nu gör ju de flesta inte det här för pengarna utan för att man vill göra en insats men jag tror nog att det finns tillräckligt med människor som kan göra det utan att tjänstemännen behöver ställa upp.