Det menar en av Sveriges nationalekonomer och flera av våra kommuner är nu på gång att börja jobba med det man kallar sociala investeringsfonder - öronmärkta pengar som ska skapa en bättre framtid för de barn som växer upp idag.

– Enkelt uttryckt är det öronmärkta pengar som läggs på ett särkilt ställe i budgeten. Det är inte kortsiktigt tänkande så dessa pengar plockas inte bort vid tillfälliga ekonomiska svackor. Sociala investeringsfonder är en sorts indikator på att man ser att satsa på människor är inte bara ett mänskligt värde utan också ett ekonomiskt värde, säger nationalekonomen Ingvar Nilsson.

Pengar till förebyggande arbete

Det handlar om ett nytt sätt att tänka och arbeta. Med utanförskap menas exempelvis missbruk, hemlöshet, psykisk ohälsa, långtidssjukskrivning och arbetslöshet. Genom att låsa pengar till förebyggande arbete kring barn ska det både hjälpa människor och göra så att pengar används på rätt sätt. Istället för att ändra vad utanförskapet får kosta vid varje nytt budgetbeslut ska en särskilt fond med låsta pengar finnas. Flera kommuner och landsting runt om i landet har redan börjat motverka utanförskapet genom dessa sociala investeringsfonder.

Under flera år har Ingvar Nilsson tillsammans med kollegan Anders Wadeskog räknat fram kostnaderna för utanförskapet. Genom en hemsida kan man ta reda på vad utanförskapet statistiskt sett kostar varje kommun, vart pengarna för det går och hur många barn som kommer att drabbas.

– Genom att göra såhär så skapar man ett perspektivsskifte i tankarna kring barn. När man börjar tänka på barn som en social investering i stället för en kostnad så är det oerhört svårt att sluta tänka på det viset. Och då börjar man som beslutsfattare fundera på om man lägger pengarna på rätt ställe i systemet, säger Ingvar Nilsson.

Nära 200 barn kan drabbas

I snitt kommer knappt 13 procent av dom barn som börjar i första klass i år hamna i någon form av utanförskap längre fram i livet. För Skinnskattebergs kommun betyder den siffran att detta statistiskt sett kommer drabba 7 av årets 50 förstaklassare. Kostnaderna för utanförskapet dessa barn riskerar hamna i beräknas kosta över 110 miljoner kronor. Pengar som skulle kunnat gå till annat. Bland annat motsvarar den summan 7 fritidsgårdar eller 298 stycken förskolelärare.

– De siffrorna stämmer för en årskull, men vi har ju fler barn. Politikerna i Skinnskattebergs kommun har idag statistiskt sett 150 ungdomar som i vuxna livet kommer hamna i utanförskap. En del kommer bli missbrukare, en del kommer bli deprimerade, tjejer med självskadebeteende, en del kanske blir kriminella och en del blir arbetslösa, säger Ingvar Nilsson.

Totalt är det ett 40-tal kommuner runt om i landet som har infört eller diskuterar att införa dessa fonder, och snacket går även inom kommunerna i vårt område. Bland annat i Västerås, Hallstahammar, Örebro, och i Skinnskattebergs kommun. Där kommer man snart bestämma sig för om det finns ett behov i kommunen av att utreda frågan om sociala investeringsfonder. Tony Bölja (S) sitter i kommunstyrelsen i Skinnskattebergs kommun och tror att man skulle kunna få ett bättre samarbete med landstinget och BUP att man gör gemensamma åtgärder tidigare i åldrarna.

– Det skulle underlätta allas arbete. Det vore bra om landstinget och alla kommuner i länet var med på det här med sociala investeringsfonder och vi gör någonting nytt tillsammans. Öppna upp lite och våga tänka nya saker så tror jag att vi tillsammans kan lösa det här på ett bättre sätt, säger Tony Bölja (S) som sitter i kommunstyrelsen i Skinnskattebergs kommun.