I början av oktober 2010 införde försvaret så kallade stoppområden runt nio flottiljer och övningsflygplatser runt om i landet. Upp till fyrtio kilometer runt flygplatserna vill man förbjuda all nyetablering av vindkraft. Motivet är flygsäkerhetsskäl, såväl för stridsflygplanet Jas Gripen som helikoptrar och skolflygplan. Men samtidigt står redan hundratals vindkraftverk inom stoppområdena. Det gäller inte minst på slätterna runt Såtenäs flygflottilj F7. Om dessa, redan etablerade snurror, har försvaret tidigare sagt att de kommer att accepteras

Västnytts granskning visar att försvaret anser att nästan inga bygglov alls för vindkraftverk beslutats på ett korrekt sätt. Och försvarsmaktens jurister har därför satt igång med ett omfattande överklagande, som i slutändan kan komma att omfatta hundratals snurror över hela landet. Hittills har bygglov beslutade i Melleruds, Vänersborg, Grästorp, Vara, Lidköping och Töreboda, samt eventuellt ytterligare några kommuner, överklagats för mer än 40 vindkraftverk, varav hälften redan är resta. I vissa fall har de snurrat sen början av 2000-talet.
Byggloven för vindkraftverk, om det inte rör sig om större vindkraftparker som kräver tillstånd enligt miljöbalken, har gått till på nästan samma sätt. Exploatören, det vill säga den som avser att bygga kraftverken, har fyllt i en så kallad Vindkraftsremiss som man hämtat hos Försvarsmaktens telenät- och markteleförband, FMTM, i Örebro. I de fall FMTM inte har haft något att erinra mot vindkraftverket, så har exploatören skickat med det yttrandet till byggnadsnämnden som sen fattat beslut utan någon ytterligare kontakt med försvaret.

Efter Västnytts avslöjande fick försvarsmakten ta emot en storm av protester och har tvingats backa. Man säger att det inte är rivning som är huvudsaken utan att byggloven för vindkraften sköts på rätt sätt.

Jan Olov Nilsson