Styrelsemedlemmar har en skyldighet att upprätta kontrollbalansräkning när bolaget hamnar på obestånd. Detta för att skydda borgenärerna, i detta fallet underleverantörerna, från onödiga risker.
– Det är allvarligt för den enskilde styrelseledamoten eftersom, om man försummar detta, kan bli ansvarig personligen för de skulder som bolaget skaffar sig efter den här tidpunkten, säger Rolf Dotevall, professor i juridik vid Göteborgs universitet.

Det finns gränser
Fram till årsskiftet var detta inte något problem, då hade Saab fortfarande drygt två miljarder i kassan. Men den senaste tidens produktionstopp har varit förödande för det egna kapitalet som den siste juni i år var blott 60 miljoner kronor, gränsen för kapitalbalansräkning för länge sen passerad.
– Det finns gränser för hur dåligt en verksamhet kan gå. Och när man passerat en sån gräns då är man tvungen att agera i borgenärernas intresse, inleda någon form av uppgörelse eller försätta bolaget i konkurs, säger Rolf Dotevall.

Ett rent betalningsansvar
Frågan är om de styrelseavhopp som skedde i midsommarveckan, när först chefsjuristen Kristina Geers hoppade av, sen de båda fackliga representanterna Håkan Skött och Anette Hellgren, skedde i tid för att de ska gå skadeslösa ur den här soppan. Denna fråga borde även sysselsätta förre vd Jan-Åke Jonsson.
– Det här är inte brottsligt, det är ett rent betalningsansvar för den förlust som borgenärerna lider, säger Rolf Dotevall. När man inte kan få betalt av bolaget så kan man kräva styrelseledamot och möjligen vd och aktieägare också för den uteblivna betalningen.
Styrelseledamöternas och förre vd:s räddning kan nu paradoxalt nog bli att bolaget försätts i konkurs. Då är det troliga att borgenärerna ger upp även detta anspråk.

Hans Åke Mossberg