- Det är faktiskt inte enkelt. Kraven för häktning är ganska stora och man prövar i varje enskilt fall om det är motiverat, säger Stefan Strömberg, lagman i Göteborgs Tingsrätt.

Den som häktats och sedan friats i tingsrätten, eller helt sluppit åtal, kan söka ersättning hos Justitiekanslern. Vilket allt fler också gör. De senaste tio åren har antalet personer som beviljats ersättning ökat med nästan 50 procent, trots att antalet som häktas totalt ligger relativt oförändrat.

"Modernt med skadestånd"
- Jag tror att det stämmer överens med en trend som finns att det här med skadestånd har blivit lite mode, säger justitiekansler Anna Skarhed.

För att någon ska häktas måste brottet den misstänks för vara så allvarligt att det kan ge fängelse i minst ett år. Det måste också finnas risk för att personen avviker, förstör bevis eller fortsätter med sin brottslighet. Trots kraven finns det de som tycker att häktning sker alldeles för lättvindigt i Sverige.

- Om åklagaren framställer ett häktningsyrkande så vinner det bifall i 95 procent av fallen, och det borde kanske vara 60 eller 70 procent. Det beror på att det egentligen inte sker någon prövning, menar advokaten Svante Thorsell.

Enligt honom ges det en föreställning om att processen är balanserad, något han själv inte alls håller med om.

- Kraven för att bli häktad är ju lägre än för att bli fälld, och det betyder att det kanske först är vid huvudförhandlingen som bevisningen fullt ut prövas och då kan det resultera i friande domar.

Ersättningen redan höjd
Utvecklingen innebär att statens utgifter ökar. Förra året betalades drygt 40 miljon kronor ut, nästan tre gånger så mycket som för tio år sedan. Under den perioden har ersättningsnivåerna höjts två gånger, men Svante Thorsell tycker att ersättningarna borde vara ännu högre.

- Risken är stor att du som häktad drabbas av depression, panikångest, apati och att du gör självmordsförsök. Ersättningarna bör vara mycket högre än vad de är idag.