Ond design på Röhsska
Vill bredda designbegreppet Röhsska muséet i Göteborg är fullproppat med god design, men var finns motpolen - den onda designen? Svaret på frågan får man på en utställning som öppnar på lördag och som har ond design som tema.
Publicerad – Uppdaterad
Utställningen vill bredda designbegreppet och analysera design ur ett samhälleligt perspektiv.
När man kommer in i utställningshallen så är det första man ser ett dukat bord från en högborgerlig miljö överlastat med tjusiga porslinspjäser, barocka silverljusstakar och stiliga silverskålar.
- Man har sällan med i den här typen av museum att det kan finnas onda aspekter i föremålen som visas, säger projektansvariga Clara Åhlvik och pekar på silverskålen.
- Den där lilla silverskålen med socker i, den var en borgerlig symbol för status och tillhörighet i den här rika gruppen. Men silvret kommer från slavgruvor i Sydamerika och sockret från slavplantager i karibiska övärlden! Den delen av historien får vi sällan med oss när vi ser de här föremålen.
En av frågorna som ställs är om det är okej att visa den onda designen på muséet eller om den helst ska städas bort från de fina salongerna?
Modeskaparen Coco Chanel till exempel, som bodde ihop med en nazist under andra världskriget, har gjort en pepitarutig dräkt som visas i en monter. Är det ond design som borde slängas? Det tycker inte Röhsska muséets chef Ted Hesselbom, som köpt in flera unika plagg av kontroversiella modeskapare som Coco Chanel, Vivienne Westwood och John Galliano, som också visas på utställningen.
- Så fort vi köpt det här plagget av John Galliano 2010 så sitter han och säger rakt in i kameran i en TV-intervju att han älskar Hitler! Han förlorar sina sponsorer och sitt jobb på Dior och vi blir uppmanade att bränna klänningen! Men andra debattörer menar att konsten står över upphovsmannens beteende. Det är viktiga frågor som jag ej har några svar på, så jag hoppas den här utställningen ska hjälpa oss diskutera det här, säger Ted Hesselbom.
Ond design kan även uppstå ur missriktad välvilja, en avsikt om god design som spårar ur - som när statsmakterna i början på 50-talet massproducerade exakt likadana bostadsområden för att snabbt lösa bostadsbristen. På utställningen finns ett videoverk, Berlin Block Tetris, som tar upp den här problematiken. Konstnären heter Sergej Hein.
Ond design kan också vara design som uppmanar till överkonsumtion, när vi köper och köper utan att bry oss om att där varorna produceras förstörs både människor och natur.
- Jag hoppas att besökaren efter utställningen ska tänka lite mer på hur han konsumerar och jag skulle önska att fair trade-garantin införs mer på kläder, så att vi visste vilka som sytt våra kläder och vilka produktionsförhållanden de lever under - det vet vi inte idag, avslutar Clara Åhlvik.
Magasinet Bruno kommer snart ut med ett temanummer om ondska och ond design. Tidningen kommer att fungera som en katalog till utställningen och ges ut i samband med Bokmässan som börjar den 27 september.
Utställningen Ond design pågår på Röhsska den 8/9 2012 - 8/9 2013.