Göteborg är en segregerad stad som blir alltmer segregerad. Kostnaden för boendet en faktor i den sanningen. Det är dyrt att bo i centrum, än dyrare i nyproducerade lägenheter. Byggkostnaderna har blivit så höga att även hyresrätter har blivit för dyra för låginkomsttagare.

I Kvillebäcken exempelvis kommer en nyproducerad hyrestrea kosta mellan 10 500 och 12 500 på det här sättet. Skall man skapa särskilda bostäder för människor med låga inkomster i det som byggs nytt - och vad har andra länder för verktyg för att kunna göra det? säger Lars-Gunnar Krantz, utvecklingledare på fastighetskontoret i Göteborg.

Statens ovilja ökar segregationen

Konkurrenslagstiftningen inom EU och Sverige är hård - men, länder som satsar på detta som kallas "Social housing" eller "Affordable housing" får om de söker undantag. Genom att anmäla stöd till "Social housing" som en samhällsservice av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI - Services of General Economic Interest) så har i princip resten av Europa undantagit delar av sin bostadsmarknad från den kommersiella bostadsmarknaden. De enda länderna i dagsläget inom EU som inte gjort detta, och sökt undantag från konkurrenslagstiftningen, är Tjeckien, Lettland och Sverige.

- Jag förstår inte hur Sverige skall klara av att inte söka det i längden. I så fall förstår jag inte hur man skall kunna hantera bostadsfrågorna, säger Anders Törnquist projektledare och forskare.

- Sverige har gjort sig av med de verktyg vi haft, medan man i Europa har skaffat sig möjligheter bland annat genom att begära undantag från konkurrenslagstiftningen, säger Sören Olsson professor emeritus.

"Social housing"

Inom EU är "Social housing" vanligt förkommande. Det innebär oftast att bostäderna genom regler och lagar är undantagna från den kommersiella bostadsmarknaden, de får offentligt stöd, exempelvis billiga lån och de ägs av icke vinstdrivande företag. I fem av de länder som man undersökt är kvoten av "Social housing" mellan 15-25% av hela bostadsbeståndet. I Amsterdam är omfattningen av Social housing 47%, i Wien över 50%. 

Lars-Gunnar Krantz på Fastighetskontoret tycker det vore bra om Sverige ansökte om undantag från konkurrenslagstiftningen och om Göteborg blev en teststad för "Social Housing". Annars ser han följande scenario framför sig.

- Det är ju risk att man bidrar till segregationen istället för att motverka den, säger Lars-Gunnar Krantz.

- I ett europeiskt perspektiv ligger Sverige långt efter. Jag tror att Sverige har haft en felaktigt självbild och trott att vi varit så väldigt duktiga på det här området och vi har inte insett att det är vi inte längre, säger professor emeritus Sören Olsson.

Fastighetsnämnden har läst skriften "Ett socialt blandat boende i Göteborg" och gett Fastighetskontoret i uppdrag att fortsätta utreda vad Göteborg kan göra för att få till en bättre social mix i nybyggnationen i framtiden.

Medverkande:

Lars-Gunnar Krantz, utvecklingledare Fastighetskontoret Göteborg

Anders Törnquist, lektor Inst. socialt arbete Göteborgs universitet

Sören Olsson, professor emeritus, Inst. socialt arbete Göteborgs universitet

Lars Wiklund, reporter

Cecilia Svensson, foto

Mer info, se länk för rapporten "Ett socialt blandat boende i Göteborg"

http://goteborg.se/wps/wcm/connect/e2ad178c-9a88-4457-a62f-7ea35eaf3b10/Ett+socialt+blandat+boende+i+G%C3%B6teborg.pdf?MOD=AJPERES&CONVERT_TO=URL&CACHEID=e2ad178c-9a88-4457-a62f-7ea35eaf3b10