Den svenska ekonomin går på högvarv. Ekonomin väntas växa mellan 3,5 och 4 procent i år. Ändå signalerar Riksbanken att det är kris i landet och har det senaste året genomfört åtgärder som aldrig tidigare skådats med införda negativa styrräntor och stora stödköp av statsobligationer. Det går helt enkelt inte i hop.

Vad det handlar om är att Riksbanken i allt högre utsträckning fokuserat sig på sitt viktigaste mål att få upp inflationen till två procent. Och här kämpar Riksbanken i en gigantisk uppförsbacke.

Har inte gått Riksbankens väg

Så medan allt positivare signaler om ökad aktivitet i den svenska ekonomin dyker upp och att arbetslösheten fortsätter ned har inflationen inte gått Riksbankens väg under hösten.

För i stället för att fortsätta upp har inflationen gått ned jämfört med Riksbankens senaste prognos och det stora problemet är att den trenden kommer att fortsätta de närmaste månaderna. För oljepriset har rasat och det kommer att slå i genom i en allt lägre inflationstakt i december och i januari. Precis motsatsen till vad Riksbanken önskar sig. Dessutom ska Riksbankens politik utvärderas i januari och då ser det inte bra ut att inflationen ligger allt längre bort från Riksbankens officiella mål.

Minimalt utrymme för fler sänkningar

Så därför fortsätter Riksbanken att slåss mot inflationen. Men samtidigt så har Riksbanken börjat få slut på sin ammunition. Med en minusränta på 0,35 procent är utrymmet minimalt för flera sänkningar.

Men för Riksbanken står nu mycket på spel. För nästa år börjar löneförhandlingarna på allvar. Och arbetsgivarna har redan sagt att man inte litar på att Riksbanken gör sitt jobb och får upp inflationen till två procent. Därför vill man pressa ned lönelyften till under en procent. Lyckas man med det så är det kört för Riksbanken. För då lär man aldrig nå sitt mål att få upp inflationen till två procent. Så därför kämpar Riksbanken på med att trumpeta ut sitt budskap att beredskapen finns för att göra mer.

Frågan är bara vad det kan vara?