Sápmi

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Elin-Merete Toven konfirmerade sig i fjol. Hör henne berätta om det samiska konfirmationslägret i klippet. Foto: SVT

Elin-Merete om konfirmationen: ”Kände mig som en del av något större”

Uppdaterad
Publicerad

Varje år lockar den samiska konfirmationen till sig ungdomar från hela Sápmi, ibland upp till ett 60-tal konfirmander.

– Det är en milstolpe i livet. Jag kände mig som en del av något större, säger tidigare konfirmanden Elin-Merete Toven.

Sedan 2014 har Edelviks folkhögskola haft i uppdrag att genomföra lägret och konfirmationen i Burträsk i Västerbotten.

Ifjol fick lägret och konfimationen stark kritik från både ledare, konfirmander och föräldrar för att det samiska språket och det samiska hade en underordnad roll.

Saknade samisk historia

Elin-Merete konfirmerade sig i fjol och uppskattade lägret.

– Jag kände mig som en del av något större. Att få vara majoritet med samer och släppa ut allt man har hållit inne, säger hon till SVT Sápmi.

Samtidigt är hon lite besviken.

– Jag hade hoppats på lite mer samisk historia. Speciellt samernas historia ihop med kyrkan.

Återtag av det samiska

Efter vågen av kritik valde Svenska kyrkan och Luleå stift att pausa årets sommarläger. Ett utvecklingsarbete startade och en arbetsgrupp tillsattes under ledning av tidigare lägerledaren Nils-Johan Labba.

Gruppen har tagit fram en slutrapport om hur ett samiskt konfirmationsläger bör fungera på längre sikt, med rätt ledare, språk- och kulturkompetens samt en god arbetsmiljö.

– Samiskt ledarskap ska vara tongivande på ett samiskt konfirmationsläger, säger Nils-Johan Labba.

Ta tillbaka ansvaret

Enligt rapporten bör Svenska kyrkan ta tillbaka ansvaret för att arrangera konfirmationen.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I klippet hör du Nils-Johan Labba berätta om hur ett samiskt konfirmationsläger bör fungera i framtiden. Foto: SVT

Organisationen ska byggas upp internt inom Luleå stift, och på sikt ska det samiska konfirmationslägret bli en samlingspunkt för flera samiska, kyrkliga frågor, berättar han.

– Lägret behöver vara under Svenska kyrkans tak, så att samisk kompetens och församlingarna kommer närmare varandra.

Samiskt ledarskap viktigt

Ledarskapet har varit en viktig punkt i arbetet, där arbetsgruppen vill systematisera en ung ledarutbildning, säger Nils-Johan Labba.

– Vi vill skapa en slags spiral där vi rekryterar ledare till lägret från oss själva, säger han.

Elin-Merete Toven håller med om vikten av ett bra ledarskap.

– Bandet mellan ledare och konfirmand är viktigt. Konfirmanden ska inte se på ledaren som bara någon som styr och bestämmer – utan en person som vägleder, säger hon.

Fakta

Svenska kyrkan har lyft fram tre punkter ur slutrapporten, som kommer att mynna ut i tre dokument:

  • Luleå stift behöver skapa relationer och att rekrytera samisk och kyrklig kompetens för att jobba med samiskt konfirmationsläger är viktigt, då behöver arbetet med arbetsmiljöfrågor och interna arbetsdokument utvecklas.  
  • För att skapa en trygg miljö för både samisk ungdom och deras familjer så behöver arbetssättet om på vilket sätt familjerna involveras och får information utvecklas.  
  • Vi måste också sätta upp en hållbar vision för samiskt konfirmationsläger så att detta fantastiska arbete kan fortgå under många år framåt utan att behöva köra i något dike.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.