SAS med mössan i hand
Peter Rawet På ett år går nu SAS ut för andra gången med mössan i hand för att ta in nya pengar från ägarna. Ägarna är till största delen svenska skattebetalare, svenska staten äger en femtedel av bolaget.
Publicerad
Förra årets dryga miljard skall nu plussas på med en miljard till.
På ett år har alltså SAS tagit in totalt 11 nya miljarder kronor.
När SAS fick pengar häromsistens så sa näringsminister Maud Olofsson i Rapport:
-Anledningen till att vi gör det här är strikt affärsmässigt.
Skulle klara krisen
Hon var också övertygad om att företagets plan för att klara krisen "Core SAS" skulle fungera. Därför satsade hon drygt en av välfärdens miljarder i bolaget. Något som alltså måste upprepas återigen bara ett år efteråt.
Nu har SAS ökat sparprogrammet till över 7 miljarder kronor. Receptet för överlevnad har varit att krympa ner sig. Spara på löner, flygplan och destinationer.
Hälla pengar i svart hål
Men man tycks inte kunna nå det övergripande målet att bli ett lönsamt flygbolag. Det är något grundläggande fel i företaget som den nuvarande ledningen och tidigare inte klarat av att fixa.
Ägarstrukturen med tre länder som äger ett bolag tillsammans med den största av Wallenbergstiftelserna tycks vara ett lika stort problem som de ständiga utfallen mot de 40-tal fackföreningar som verkar inom SAS.
Hur mycket pengar måste fortsätta hällas ner i det svarta hål som SAS av idag utgör innan det blir en vändning?
Inget flyg alls utan SAS?
Visst - det är usla ekonomiska tider. Det slår naturligtvis mot flygbolagen som har färre affärsmän och turister att forsla runt.
Men är det så att vi i Sverige inte skulle ha flygförbindelser med omvärlden om inte SAS fanns?
Naturligtvis inte - flygbolagen flyger numera bara på lönsamma sträckor. Det gäller också SAS. Men SAS har visat på en kronisk oförmåga att få lönsamhet.
Hönan och elefanten
Elefantkyrkogården av döda flygbolag har fyllts på under senare år - Amerikanska Pan Am, Belgiska Sabena, Schweiziska Swiss Air är några exempel.
Andra bolag som räddats för att skydda nationella intressen är till exempel italienska Alitalia. Men flygbolagen som är där för sin egen existens och inte för passagerarna blir trots allt färre.
Hönan kan flyga, men det blir varken långt eller högt. Skall SAS ha en framtid så måste bolaget välja en annan fågel som förebild.
Peter Rawet, ekonomikommentator