Skolan har i uppdrag att kompensera för skillnader i förutsättningar mellan olika elever att nå målen i läroplaner och kursplaner, bland annat vad gäller skillnader i social bakgrund. Det regleras bland annat i läroplanen för grundskolan.

Ändå avgör föräldrarnas utbildningsnivå, och därmed graden av studievana i hemmet, i stor utsträckning om eleverna tar sig in på ett nationellt program eller får läsa på något av introduktionsprogrammen när de börjar gymnasiet.

Totalt går 18 procent av gymnasieeleverna i år 1 på något av gymnasieskolans fem introduktionsprogram, som är det alternativ som finns för elever som saknar gymnasiebehörighet. Av dem utgörs 6 procentenheter av nyanlända elever som går språkintroduktionsprogrammet.

Även om man bortser från dessa elever, som har språkliga hinder att ta sig över, ser vi att elevernas bakgrund i hög grad avgör om de kommer in på ett nationellt program eller inte.

Stora skillnader

Hela 31 procent av elever vars föräldrar som högst har förgymnasial utbildning går något av introduktionsprogrammen, utöver språkintroduktion (se diagram här intill).

Bland de som har föräldrar som gått gymnasiet men inte högskola är andelen hälften så stor – 15 procent.

Ser man till elever med högutbildade föräldrar är andelen betydligt mindre. Åtta procent av eleverna med föräldrar som har kort eftergymnasial utbildning och fem procent av de med mest högutbildade föräldrar (minst tre års studier på högskola) går på introduktionsprogram i år 1 på gymnasiet.

Kommun för kommun

Det finns stora regionala variationer i hur stor andel av gymnasieeleverna som går på introduktionsprogram.

Utforska vår interaktiva karta och ta reda på hur det ser ut i din kommun.