Men striden har också riksintresse. Statsmakternas mål om att gradvis lämna beroendet av kol och olja betyder att andra energislag måste tas i bruk. Kärnkraften ska avvecklas enligt riksdagsbeslut. Vindkraft, solernergi och andra förnyelsebara källor har fått ökad betydelse, men kan ännu långt ifrån ersätta de traditionella.

Blickarna riktas åter mot vattenkraften.

Detta gäller striden
Vattenfall har fått kommunens uppdrag att göra en förstudie om överledning av vattnet från Vojmån i Vilhelmina kommun till Malgomajs sjössystem, för att öka inflödet till kraftverket vid Stalon.
Överledningen skulle ske genom en 17 kilometer lång tunnel, som till stor del dras genom naturreservat (se karta nedan).

Liknande projekt har presenterats föut, men då stoppats med hänsyn till naturintressena. Frågan om en eventuell utbyggnad ska denna gång avgöras i en folkomröstning.

Flerdelade argument
Protesterna riktar sig dels mot projektet i sig, dels mot att man låter just Vattenfall med starka utbyggnadsintressen göra förstudien.

Även från förespråkarnas sida är argumentaionen flerdelad. Dels understryker man att det handlar om just en förstudie, och att med det inga beslut om faktisk utbyggnad är fattade. Dels pekar man på sysselsättningsfrågor och energibehov.

Förespråkarnas argument
De arbetstillfällen som skapas under utbyggnadstiden är de lokala förespråkarnas främsta argument. Vilhelminas kommunalråd Åke Nilsson (s) menar dock också att det finns miljöfördelar med en överledning.
-Ja, dels att man kanske kan få ett mer naturligt vattenflöde, att man kan se till att man får en högre vattenföring på sommaren och en jämnare vattenföring, att man kan restaurera flera lekplatser för fisk efter ån, så att man kan få tillbaka den naturliga fisken på ett bättre sätt.

Det är argument som motståndarna inte ger mycket för.
-Hur kan det vara bra för fisket att flytta 80-90 procent av vattnet som rinner i den här ån, flytta det i en tunnel till en annan, hur kan det vara bättre?
Den frågan ställer Hans-Gunnar Norman från Naturskyddsföreningen retoriskt till Aktuellts utsända.

Motståndarnas argument
Påverkan på fisket och annat djurliv är en bärande del av kritikernas argumentation. Vojmån hyser förutom sitt rika fiskliv också en utterstam.

Lika viktig är oron för den viktiga turistindustrin. Många små företag i området bygger sin verksamhet på turism, där just tillgången på orörd natur och gott fiske är ett viktigt inslag.

Man pekar också på att den sysselsättning som skapas är kortsiktig, och menar att skadorna på naturen å andra sidan är långsiktiga och irreparabla.

5.200 personer har skrivit på en protestlista, bland dem drygt 1.000 av Vilhelminas 7.300 invånare.

"Skrämd opinion"
Men kommunalrådet menar att den opinion som hörs inte avspeglar den verkliga stämningen.

-Den tysta opinionen som är för har skrämts till tystnad av den massiva nej-propagandan som började tidigt och utgick från ett gammalt projekt. Ingen vill ha det gamla projektet, det vill inte jag. Det här är ett nytt projekt, säger Åke Nilsson.
-Att gömma sig och säga nej till allting, då kan man aldrig få någon utveckling.

Ekon av forna strider
För många ekar striden kring Vojmån av 60- 70- och 80-talens utbyggnadsstrider. Namn som Vindelälven, Ritsem, Sölvbacka strömmar och Mellanljusnan kommer upp.

Det är inte heller första gången som just Vojmån är föremål för en dragkamp mellan naturvården och energiintressena.
Redan på 80-talet stred man kring utbyggnadsfrågor i bygden. Den gången blev det stopp, liksom i flera andra omdebatterade projekt.

Entydig opinion...
Från förra seklets början och en bit in på 1950-talet var svenska staten, partierna och folkopinionen entydigt utbyggnadsvänliga. Alla samhällskrafter från industri till fack, från myndigheter till enskilda såg vattenkraftens exploatering som helt nödvändig och positiv.

...svängde efter hand
Först från början av 1950-talet uppstod en motrörelse som motsatte sig utbyggnaden. Det ledde till ett antal uppmärksammade strider mellan utbyggnadsförespråkare och miljrörelsen.
Här är några exempel:

Vindelälven. För många den fråga som väckte engagemanget för älvarna. 1962 presenterade Vattenfall en utbyggnadsplan för denna Umeälvens största biflöde. Planen väckte debatt, som fördes i många forum inklusive riksdagen. Argumenten var nu som då naturvärden och framtida handlingsfrihet kontra sysselsättning och energibehov. Ett riksdagsbeslut stoppade 1967 utbyggnadsplanerna, men frågan fördes vidare och avgjordes slutligen av regeringen 1970, då Vindelälven skyddades från utbyggnad. Från 1993 är älven en av fyra s.k. nationalälvar.

Nya planer, fler strider
Efter striden om Vindelälven flyttades fokus till planerna på en överledning av vatten från Kaitum-älven, ett projekt som också stoppades, medan det likaledes omstridda Ritsemkraftverket kom till utförande och stod klart 1978.

Under 1970-talet stod också strid om Sölvbacka strömmar, en forssträcka i Ljungan, i Bergs kommun. Sydkraft ville i början av 1970-talet bygga ut forsarna, men en stark lokal opinion motsatte sig förslaget. Även här gick frågan till riksdagsomröstning; flera partier var splittrade men 1980 stoppades utbyggnaden, efter att den dåvarande borgerliga regeringen året innan sagt ja. I år har strömmarna åter kommit i fokus, sedan länsstyrelsen beslutats att riva en 40 år gammal regleringsdamm.

Också kring Mellanljusnan, älvens sträckning runt Ljusdal, stod striden på 1970- och 1980-talen. I mer än tio år böljade striden fram och tillbaka, men med ett nej till utbyggnad vid Edänge 1987 sågs den som avgjord. Den outbyggda sträckan är dock endast cirka fem mil med kraftigt utbyggda partier såväl uppströms som nedströms.

Opinionen förskjuts igen
Från början av 1970-talet försköts opinionen åter något: vattenkraft uppfattades mer positivt igen, inte minst mot bakgrund av det växande kärnkraftsmotståndet, eftersom den uppfattades som förnybar och inhemsk.

Samtidigt har fokus flyttats. Det handlar oftast inte om de stora spektakullära utbyggnaderna av väldiga vattenfall - det finns inte många sådana kvar - utan oftare om små projekt, inte sälla som i Vojmåns fall om att öka kapaciteten i befintliga anläggningar.
Det är sällan sådana projekt blir föremål för debatt utanför den berörda bygden.
Även därför har striden kring Vojmån vidare intresse.