Hillary Clinton eller Donald Trump? Det är frågan som mätningarna försöker besvara.

Flera ledande medier i USA förutspår att Clinton vinner valet, enligt en översikt som The New York Times sammanställt. Men sannolikhetsgraden – som det handlar om i det här avseendet – varierar från ”troligen” till 98 procent.

När det kommer till fördelningen av väljarröster ser det jämnt ut, men Clinton väntas vinna med omkring två procent. Men inte enligt alla mätningar – vissa väljarundersökningar förutspår istället att segern går till Trump.

Webbsidan Fivethirtyeight listar samtliga av de amerikanska väljarmätningarna. De är närmare 400 till antalet, med varierande tillförlitlighetsbetyg. En sammanställning visar att resultaten spretar dubbelt så mycket som vid valet 2012.

Olika metoder ger olika resultat

En förklaring till de olika resultaten kan vara de många olika mätmetoderna. Omkring 10 procent av mätningarna görs genom traditionella telefonintervju-mätningarna. Resten kompletteras med nyare digitala webbaserade mätningar.

Telefonmätningarna är historiskt sett förhållandevis tillförlitliga, men gäckas av bortfallande urval. Ytterligare en aspekt som kan påverka resultatet är att människor i större utsträckning kan vara ovilliga att prata om känsliga ämnen direkt med en intervjure över telefon än när det gäller att fylla i en enkät.

– Ju mindre avstånd desto mindre benägna är människor att svara ärligt på frågor de tycker är jobbiga, säger Dan Hedlin, professor i statistik vid Stockholm Universitet.

De digitala mätningarna är billigare, enklare att genomföra, men av varierande kvalitet och vissa mätföretag är inte transparenta.

– Många av de som gör mätningarna vill inte heller tala om vilka metoder de använder. Antingen för att det är affärshemligheter, eller för att ganska få av användarna efterfrågar sådan information, säger Dan Hedlin.

Felmarginalerna spelar in

Ställningen i presidentvalet är jämn. I lägen då det bara handlar om några få procents skillnader mellan seger och vinst är en undersöknings felmarginal viktig att ta med i beräkningen.  

– Då krävs små felmarginaler. I det här fallet krävs en helt orealistisk säkerhet för att kunna säga någonting om vem som vinner. Det man kan säga är att Clinton har flera möjligheter att ta hem de nödvändiga elektorsröstera, än vad Trump har. Det tyder på att hon har större chans.

En annan faktor som kan påverka valutgången är de som i vanliga fall inte röstar, men som nu kan tänka sig att göra det. Möjligen är  till Trumps favör; de 47 miljoner vita amerikaner utan högskoleutbildning som inte röstade i valet 2012, men som nu kan gå till valurnorna tilltalade av den republikanske presidentkandidatens politik.

– Tidigare har man utgått från att svarta inte röstade i samma utsträckning som vita. Det var sant fram till att Barack Obama valdes till president. Frågan är nu om Trump på liknande sätt, mot förmodan, lyckas få med sig relativt outbildade vita. Utbildning hänger ihop mycket med i vilken grad man röstar. Om gruppen röstade i samma utsträckning som högutbildade skulle han kunna få bra stöd, säger Jacob Sohlberg, statsvetare vid Göteborgs universitet men invänder att det förmodligen skulle ha märks av i förtidsröstande.

Svårt att förutse osäkra väljare

I årets val finns höga andel väljare som ännu inte bestämt dig vem av de två kandidaterna de ska rösta på. Det finns också en hög andel väljare som överväger andra partier än demokraterna och republikanerna.

– Istället söker man tredje parti. Det gör opinionsmätningarna osäkra, säger Jacob Sohlberg.

Den osäkerheten är svårt att förutse och ställer till det för statistiken.

– Det är svårt att förutsäga eftersom människor inte har bestämt sig själv ens. Det kan också vara väldigt svårt att använda i statistik, säger Dan Hedlin och pekar också på andra plötsliga händelser, som rörelser i sociala medier, som kan vara svåra att läsa av statistiskt.

– Det kan komma ut något på Youtube som får viral effekt och påverkar många människor samtidigt.