Forskarna vid Sveriges lantbruksuniversitet har under tre år samlat uppgifter från sex butiker.

Främst är det frukt och grönsaker som kastas och mycket kasseras redan innan det nåt hyllorna i butiken. Tomater är den vara som slängs mest, viktmässigt.

Kampanjer, väder, säsong och högtider är några  av de faktorer som påverkar svinnet i butikerna. Som exempel nämns rädslan för att prinskorven ska ta slut under julen, vilket gör att butiken köper in för mycket.

Mest kastas hemma

Handeln står, enligt forskarna, för en förhållandevis liten del av svinnet i livsmedelskedjan. Den absolut största delen av matavfallet står hushållen för. EU har satt upp ett mål om att matsvinnet ska halveras till 2025, men för att klara det behövs mer kunskap om och engagemang för matsvinnet, enligt forskarna.

Åtgärder

För att minska svinnet i livsmedelsbutikerna finns det enligt forskarna två typer av åtgärder att jobba med.

Det första är att trimma varuflödet genom butiken genom att inte göra överinköp och att hantera varan rätt.

Det andra är att försöka nyttja det svinn som ändå uppstår. Som exempel nämns en butik som samarbetat med en cateringfirma. Varje kväll gick butiken igenom kötthyllorna och frös ner det kött som hade sitt bäst före-datum dagen därpå. Sedan kom cateringfirman och köpte varorna en gång i månaden, till ett lägre pris.

Viktigt för branschen

Thomas Svaton är vd för branschorganisationen Svensk dagligvaruhandel, som också har varit med och delfinansierat SLU-projektet. Han säger att det här projektet och andra liknande är viktiga för branschen.

– Vi vill ha in mer idéer om hur man kan hantera svinnproblematiken i butik. Mer uppslag, säger han till TT.

Incitamentet för att minska svinnet finns redan i butikerna, eftersom man vet att varenda krona som man sparar är ren vinst.

– Så det är ett lönsamhetsprojekt. Det handlar om att hitta nya sätt att spara pengar, och det välkomnar ju alla, säger Thomas Svaton.