Foto: Scanpix

Småhusbyggandet rasar

Uppdaterad
Publicerad

På sju år har byggandet av småhus minskat med 70 procent. Bakom fallet ligger bland annat politiska beslut och tekniska krav som har gjort småhusen dyrare, menar småhusbyggarnas branschorganisation.

Småhusindustrin är inne i sin värsta kris någonsin och bland de företag som överlevt hittills går många på knäna. En anledning är finanskrisen 2008, en annan det bolånetak som infördes i Sverige hösten 2010.

Det menar småhusbyggarnas branschorganisation TMF som ser flera orsaker till krisen.

– Vi har också en serie kommunala särkrav som gör att det inte finns enhetliga bygganderegler i landet, säger David Johnsson, vd på TMF. Vi har olika tekniska regler, som är beslut som jag tror har fattats med goda politiska intentioner men som sammantaget skapar ett system där det blir väldigt, väldigt dyrt att bygga.

Tekniska regler försvårar

Beräkningar som TMF gjort visar att de här tekniska reglerna som säkerhetsglas i fönster, åtgärder för att minska energiåtgången i husen och förändringar i Plan- och bygglagen bland annat har, sedan 2006, fördyrat produktionen av småhus med över 350 000 kronor per hus. En fördyring som motsvarar 20 procent av snittpriset för produktionen av ett hus, vilket låg  på 1 585 000 kronor  2011 enligt de färskaste siffrorna från Statistiska centralbyrån. 

Sedan 2006 har också småhusbyggandet rasat med 70 procent. Betydligt mer än raset av andra boendeformer.

Motsvarande minskning för flerbostadshus är 56 procent och för hyresrätter 62 procent.

Fler konkurser befaras till hösten

– Småhusbyggarna är kanske de som varit hårdast drabbade konjunkturmässigt och strukturmässigt de senaste åren, säger David Johnsson. Vi har många företag som gått i konkurs, det är många företag som är i rekonstruktion i dag och de företag som är kvar lever ju väldigt knapert och har väl gått ner i någon sorts övervintringstillstånd och klarar inte mycket till. Så de har det väldigt tufft.

TMF befarar fler konkurser efter semestrarna och vill därför ha snabba åtgärder på kort sikt som att bolånetaket tas bort och ersätts med till exempel amorteringskrav men man vill också ha åtgärder på lång sikt.

– På kort sikt så vore det ju bra om man kunde införa något sorts amorteringskrav. Man skulle också kunna tänka sig att vi införde system som de har i Norge och i delar av kontinenten, med skattelättnader kring bosparandet till exempel. Och sedan är det oerhört viktigt att man lyfter upp bostadsfrågan till ett riksintresse, vilket också finns med i Vårpropositionen faktiskt.  Och att man matchar alla nya beslut mot kostnaderna också så att man inte skapar onödiga pålagor, säger David Johnsson.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.