Afghanistan – Folkets lidande i skuggan av krigsrapporteringen

Den svenska truppens vara eller icke vara i Afghanistan vara har debatterats flitigt på ledarsidor och i tv-soffor den senaste tiden. Men Svenska Afghanistankommittén upplever att det afghanska folkets lidande hamnar i skuggan av den militära konflikten.

Publicerad

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten

-Jag tycker att det finns många andra bitar som är viktigare att lyfta fram. Fokus blir fel. Fokus borde inte vara på vad vi med svensk militär kan göra i Afghanistan, utan på hur kan vi undsätta afghanerna på bästa sätt, säger Peter Brune, generalsekreterare för Svenska Afghanistankommittén, SAK.

Han menar att det är betydligt många fler afghaner som lider av brist på god sjukvård och utbildning, än de som råkar illa ut på grund av kriget. Till exempel dör 25.000 afghanska kvinnor vid förlossningar varje år.

Tio gånger fler dör i barnsäng
-Det är 2.500 civila som dödas i kriget på ett år, och det är alldeles för många. Men om man jämför med hur många mammor som dör i barnsäng så är det tio gånger så många. Det är fullständigt horribla siffror. Det är den högsta mödradödligheten i världen, säger Peter Brune.

Men Svenska Afghanistankommittén tar inte ställning mot en militär insats i Afghanistan, utan accepterar närvaron så länge FN ger trupperna mandat att vara där.

-De olika insatserna kan behövas på olika plan. Det internationella samfundet har bestämt att militären ska vara där, men det är inte hela svaret på problematiken. De civila insatserna behöver öka, och det är pengar vi lider brist på. Vi vet att vi med mer stöd skulle kunna göra ännu mer nytta i Afghanistan, säger Peter Brune.

Militären dyr jämfört med vård
Mats Lignell, kommunikationsansvarig på Rädda Barnen i Kabul, är inne på samma spår. Rädda barnen avstår helt, liksom flera andra oberoende hjälporganisationer, från att ta ställning när det gäller den militära närvaron i Afghanistan. De använder sig inte heller av militär eskort när de arbetar, eftersom det kan skicka fel signaler till de stridande parterna. Men när det gäller resursfördelningen önskar både han och Peter Brune att mer pengar kunde gå till humanitärt bistånd.

-För mig är det mest frustrerande att vi vet vad problemet är. Om man tittar på hälsoaspekten, att barn dör tidigt på grund av lunginflammation till exempel. Det finns bot för sådant, vi behöver inte uppfinna något. Men det som saknas är resurser. Och vad kostar det jämfört med attackhelikoptrar till en militär insats? Det är oerhört komplicerat, jag säger inte att man ska avstå från militära insatser. Men det är något som är oerhört provocerande med att det fattas resurser till det mest basala, säger Mats Lignell.

-En säker förlossning kostar 35 kronor och att ha ett barn i skolan i ett år kostar 350 kronor. Det kan man jämföra med att en svensk soldat i fält kostar runt en miljon kronor per år. Är detta det mest effektiva sättet att använda våra skattemedel på? Det som är viktigt för oss behöver ju inte vara vad Sverige kan göra militärt, utan vad Sverige kan göra för de enskilda afghanerna, säger Peter Brune.

Linda Bock
linda.bock@svt.se