– På ren svenska tycker jag att det är förjävligt. En bank är till för att hantera pengar, vad ska man annars med en bank till, säger Gerhard Jacoby.
Snart 90-årige Gerhard är inte ensam om att tycka att bankerna borde hantera kontanter. I en undersökning 2013 svarade två av tre svenskar att de anser att kontanter är en mänsklig rättighet. Och i våra nordiska grannländer har kontanterna politiskt och statligt beskydd. I Danmark har betalningsmottagare, som banker, en laglig skyldighet att ta emot kontanter. I Finland har 88 procent av bankkontoren kvar kontanthantering och finska Finansinspektionen kräver geografisk spridning av dessa kontor, så att även glesbygd har rimlig tillgång. Och i Norge finns ett lagförslag på bordet som ska göra bankerna skyldiga att ta emot insättningar. Sverige har valt en annan väg, i och med att staten släppt ansvaret för kontanterna.
Staten släppte ansvaret
– 2008 beslöt riksdag och regering att lägga ner Svensk Kassaervice. Motivet var att det var för få transaktioner på Svensk Kassaservice kontor. Med det sa staten att vi lägger oss inte i den här frågan längre, utan lämnade över till de privata aktörerna, säger Leif Trogen, chef för finansiell infrastruktur på Svenska Bankföreningen.
Bankerna hävdar att det är kundernas beteende som ligger bakom avvecklingen. Enligt Jan Bertoft på Sveriges konsumenter är det tvärtom bankerna som driver på mot det kontantlösa samhället.
– Den utveckling vi ser idag med att det blir allt svårare att handla med kontanter är driven av bankerna. De tjänar betydligt bättre på korthantering än vad de gör på kontantbetalningar. Därför försöker de säga att det är drivet av konsumenterna, men det är det inte. Det är inte konsumenterna som begärt att få betala 50 kronor för en avibetalning, säger Jan Bertoft.
Äldre, funktionshindrade och glesbygden
Och de som kommer i kläm är de som av någon anledning inte hunnit med i den digitala omställningen.
– Det här är en demokrati- och rättvisefråga. De grupper som riskerar att bli förlorare är äldre, funktionshindrade, utlandsfödda och personer som bor i glesbygd. Där är man mer beroende och mer vana med kontanter och det måste finnas en rimlig balans mellan deras behov och den tekniska utvecklingen
Bara en tredjedel av personer över 75 i Sverige använder Internet. Gerhard Jacoby har ingen dator och han blev så provocerad när hans bank tog bort kontanterna att han gjorde något som inte ens 2 av 10 svenskar gjort de senaste fem åren.
– Därför har jag slutat på den bank som nästan lagt ner alla sina kontor och gått över till en bank som har kontor, säger Gerhard Jacoby.