Loggar livet med smarta telefoner

Publicerad

De loggar allt i sina liv, från löparrundan till sina hjärnvågor. Möt rörelsen Quantified Self.

Med hjälp av allt billigare digital teknik kan vi idag mäta det mesta i våra liv. Hur mycket vi sover, rör på oss och hur vi mår eller presterar på jobbet.

De mest extrema livsloggarna har bildat den så kallade Quantified Self -rörelsen där inget är för litet för att mätas. Tanken är att mätandet ska ge dem bättre självkännedom.

Michael Kazarnowicz armar är fulla av olika sensorer och klockor som mäter hur mycket han går, står, sitter och sover. På ryggen sitter ännu en pryl som håller koll på Michaels hållning. Informationen samlas in i hans mobil där den förvandlas till diagram och staplar. Med hjälp av statistiken kan Michael se till exempel hur många trappsteg han gått de senaste månanden och om han fått tillräckligt med sömn.

– Mitt mål är egentligen att maximera mina chanser att leva länge och att leva ett friskt liv.

Mäter olika aspekter i livet

Michael Kazarnowicz är medlem i gräsrotsrörelsen Quantified Self. Gruppen består av runt 40 000 teknikfantaster som mäter och loggar olika aspekter av sina liv för att på så sätt kunna lära känna sig bättre.

De senaste åren har antalet självmätarappar och sensorer vuxit enormt. Idag handlar det inte bara om att mäta sin fysiska aktivitet med hjälp av stegräknare och liknande. Det finns även program som samlar data om ens humör, kreativitet och produktivitet.

En annan som hakat på självmätartrenden är Niklas Laninge. Han fokuserar främst på att föra statistik över hur effektiv han är vid datorn:

– Jag har ett program som loggar allt jag gör på datorn när jag arbetar. Det gör att jag kan se hur exakt mycket tid jag lagt på olika saker som till exempel mejlande eller facebook. Jag kan också se vad jag gjort och var jag har varit vid de tidpunkter när jag känt mig som mest kreativ och produktiv.

Både Michael och Niklas säger att livsloggandet tar mycket tid men att de ändå  tycker att det är kul att analysera den data de samlat in.

Blir det inte stressande att mäta precis allt på det här sättet?

– Jo om man gör det till en tävling hela tiden och om man tävlar med andra, men det gör inte jag. Det här gör jag bara för min egen skull, säger Michael Kazarnowicz.

Kontrollerar sjukdom med tekniken

Självmätarapparna kan även användas som ett hjälpmedel vid kronisk sjukdom. Sara Riggare, som har Parkinsons sjukdom, använder tekniken för att hålla koll på sina mediciner och för att mäta kroppens stelhet och rörlighet.

– Jag äter många olika mediciner vid olika tidpunkter och då hjälper appen mig att komma ihåg dem. Sen kan jag göra ett test där jag knackar med fingrarna mot skärmen för att se hur många knackningar jag hinner med på en halv minut. Den summan visar hur bra effekt medicinerna har.

Vad har den här tekniken inneburit i ditt liv?

– För mig har det inneburit att jag har fått mer kontroll över min sjukdom och att jag har lärt mig mer om de individuella variationerna som finns för mig.

Som forskare vid Karolinska Institutet studerar Sara Riggare hur andra Parkinsonpatienter använder självmätningstekniken:

– Jag tror att det här har potential att förändra hur vi ser på hälsa globalt, genom att kroniskt sjuka själva får möjlighet att ta kontroll över sin sjukdom och sina hälsotillstånd. Sedan kan de bidra till vården genom att dela deras data med dem.

Självmätarappar

Här kan du hitta tips på olika självmätarappar: http://quantifiedself.com/guide/tools

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.