Förra året fick 4.453 fall ersättning för planerad vård i EES-länder, alltså alla EU-länder och Island, Norge och Liechtenstein. Kostnaden var minst 61 miljoner kronor, det visar färska siffror från Försäkringskassan som SVT tagit del av.

– Troligtvis finns det en större medvetenhet bland patienter och vårdgivarna har ökat sin marknadsföring, säger Viktoria Sjöberg, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.

Det är framförallt ögonsjukdomar/-skador som svenskar söker vård för. Tandvård och hudsjukdomar/-skador kommer på andra och tredje plats.

Risker med utlandsvård

Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro tror att det kommer bli ännu fler som söker vård utomlands. Hon tycker det är bra att patientmakten ökar, men ser också risker.

– Multiresistenta bakterier är mycket mer vanligt i Europa. Vi måste kvalitetssäkra de system vi har i Sverige så att vi inte får in det i den svenska sjukvården, säger hon till SVT.

Den 1 oktober träder en ny lag i kraft som gör det möjligt för patienter att få ett förhandsbesked från Försäkringskassan om man kommer att få ersättning för vård i EES-länderna.

– Tidigare har man varit tvungen att vänta till efter vårdtillfället för att få veta om man får ersättning eller inte. Nu blir det klarare och tydligare för patienten, säger Hasse Knutsson, handläggare på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.

Kan bli en budgetfråga

Patienten måste även i fortsättningen lägga ut pengarna själv, för att i efterhand få ersättning från Försäkringskassan. De nya reglerna innebär också att ersättningen aldrig kan bli högre än vad motsvarande vård hade kostat i Sverige.

Efter 1 oktober tar landstingen över kostnaderna för utlandsvården. De kommer också att få yttra sig innan Försäkringskassan fattar beslut om och hur stor ersättningen ska bli till patienten. Men detta system har mött kritik.

– Jag tror att detta kan försvåra för patienter att få ersättning eftersom det handlar om en budgetfråga för landstingen. Dessutom kan det bli krångliga processer, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

– Det finns en viss oro bland landstingen att kostnaderna kan komma att sticka iväg på grund av det här. Men staten tillför pengar och man inför också en kontrollstation vart femte år för att se hur kostnaderna utvecklar sig, säger Hasse Knutsson på SKL.