Inrikes

Allt fler vill bo kollektivt

Uppdaterad
Publicerad

Allt fler vill bo i kollektiv antalet kollektivhus ökar i Sverige, och det byggs nya både i Malmö, Göteborg och Stockholm.

Det är middagsdags i kollektivhuset Kupan i Stockholm. Här äter de som vill middag för 35 kr per vuxen och dag. Lena Sandrieser har bott här i knappt ett år, men hade letat länge efter just ett kollektivhus:

Väntat i flera år

-Jag hade letat i flera år för att jag tyckte att det verkar vara så trevligt sätt att bo på, att få ha sitt sociala umgänge där man är helt enkelt, säger Lena Sandrieser.

-Ja det gäller ju både mig själv som vuxen person att jag får ha vänner som jag faktiskt bor granne med men också för mina barn som har kompisar i närheten. Men inte bara barnkompisar, utan de får även relationer till andra vuxna människor, berättar Lina Wendt-Rasch som också bor i huset med sin familj.

Växande rörelse

Det är en liten men starkt växande rörelse, kollektivhus-rörelsen, där de boende har en egen lägenhet men delar gemensamma utrymmen, och har matlag och andra gemensamma aktiviteter. I dag bor ungefär 2.000 personer så, och flera kollektivhus håller just nu på att byggas, i Göteborg, Malmö och Stockholm till exempel.

-Det har bildats nya grupper, vi har åtta-tio stycken startargrupper som verkligen vill ha kollektivhus och flera av dem har fått positiva besked av kommunala bostadsbolag i sin kommun, säger Dick Urban Vestbro som är ordförande i Kollektivhus NU.

Första byggdes 1935

Det första kollektivhuset byggdes redan 1935, men det var med vänstervågen på 70-talet som kollektiv-livet verkligen slog igenom. På 80-talet fanns det flera hundra lägenhetskollektiv, och de flesta kollektivhus byggdes.

Men i dag är det nya grupper som söker sig dit, av praktiska snarare än av ideologiska skäl:

-Det är en bra miljö för barn. Många barn är ju i hushåll med bara en förälder, eller bara ett barn, här får alla syskon, blir man försenad ringer man grannen som hämtar på dagis, eller barnen kan själva gå till grannen, inomhus.

Det bekräftar Lina Wendt-Rasch, i Kupan behöver de arbeta i det gemensamma köket en timme i veckan, men serveras mat varje kväll.

-Man lägger nog mindre tid på att laga mat, det gör man när man bor i kollektivhus.

-Men du får ju inte välja maten själv?

-Men det är väl jätteskönt! Det slipper jag gärna!

Marja Grill

marja.grill@svt.se

Fakta kollektivhus

De flesta av de ungefär 40 kollektivhus som finns i Sverige i dag växte fram under 1980-talet. På 90-talet stagnerade kollektivhusbyggandet, men i dag ökar intresset på nytt för boendegemenskap.

Sex nya kollektivhus har byggts under de senaste fem åren och fler är på väg. Det finns cirka 15 grupper av kollektivhusintresserade,

ofta med ett stort intresse för ekologiskt byggande.

I andra delar av Europa växer rörelsen ännu starkare, kanske främst i Tyskland, där de flesta bogemenskaper ofta har någon form av statligt eller kommunalt stöd.

I Rheinland-Pfalz har delstatsregeringen givit Röda Korset i uppdrag att informera och inspirera till bogemenskaper. Över 40 grupper, inriktade på olika typer av bogemenskaper för seniorer, träffas nu regelbundet.

Några enstaka kommuner i Sverige har också intressera sig för bygg- och bogemenskaper.

Flera har varit på studieresa till Freiburg och blivit inspirerade, exempelvis Lund och Upplands Väsby.

Danmark är ett pionjärland när det gäller bogemenskaper (bofaelleskaber), satsningar på brukarinflytande i byggskedet och ?tæt-lavt? byggeri med start på 1970-talet. Enligt Margrethe Kähler, bostadskonsulent på den danska organisationen Aeldre Sagen, finns i dag minst

500 bogemenskaper.

Källa: Riksföreningen kollektivhus nu: www.kollektivhus.nu, Stadsbyggnad 2011

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.