Men det är inte aktuellt att Sverige deltar i fonden eller till dess finansiering, förklarade finansministern vid en pressträff i Rosenbad på tisdagen.

-Svenska skattepengar ska inte gå till det här, säger Borg.
Han anser att den grekiska krisen visar att regelverket måste skärpas och att verktygen för krishantering förbättras.

Efterlyser skärpta regler
-Det är av avgörande betydelse att man skärper det regelverk som i dag gäller för euro-länderna. Det är ett antal av euroländerna som grovt har misskött sin ekonomiska politik och därför har stora underskott, säger Anders Borg.

En skärpning av regler och sanktioner för länder som bryter mot överenskomna budgetregler är enligt Borg en förutsättning för den fond som nu förts på tal av kollegor i stora euroländer.

-Vill man ha en fond som delfinansierar och underlättar för länder i kris måste ett stramt regelverk kopplas till det. Och i den nuvarande konstruktionen har det inte funnits en möjlighet att lösa ut länder med stora ekonomiska bekymmer.

Bättre övervakning
Borg vill se en mer "handgriplig övervakning" av de länder som missköter sig och noterar tyska krav på "starkare sanktioner".

-För svensk del och för de nordiska länderna, som har en bättre ordning, förefaller det nuvarande ramverket fungera väldigt väl, tillägger han.

Förslaget till en europeisk valutaunion har lagts fram då flera euroländer, med Grekland i täten, fått problem med rekordstora budgetunderskott och skenande statsskuld i kölvattnet på finanskrisen och recessionen.

Euro-länderna får enligt gällande regler inte ge varandra direkt finansiellt stöd och att be Internationella valutafonden (IMF) om hjälp, som EU-länderna Lettland och Ungern gjort, är politiskt känsligt inom valutaunionen.

Suveränitetsfråga
Enligt Anders Borg hänger det ihop med att man vill undvika ett läge där Europeiska centralbanken (ECB) och dess penningpolitik underställs krav och granskning från IMF.

-Det är helt enkelt en suveränitetsfråga. Och det kan man ha en viss förståelse för.

TT